Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1851, sida 1

lärdomar, på nutidens förhållanden, och hur gick det med honom i Juni 1849? På samma sått har Louis Napoleon låst sin stora onkels historia, och på samma sått sörsöker han att imitera samma onkel. Han år kejsardö mets antiqvarius, och huru skall det vål gå med honom? Man kan icke neka, att han med åregirighetens discretion och vidskepelsens energi förberedt och genomfört sin statskupp. Men hans inkonseqvens håller redan nu dom öfver honom. Uttalade han sig icke i sitt budskap af November 1850 i de skarpaste uttryck mot åregirigas passioner, hvilka af personliga interessen ville kränka författningen, eftersom det vål måtte vara hvarje redlig Fransmans pligt, att, genom lagens och ordningens vidmakthållande, fredligt förbereda presidentvalet 1852, utan att bekymra sig om, hvem som skall på sig samla folkets råster, och det år just han sjelf, som, i trotts af de tre årens lugn, bryter freden och krånker lagen. Det år just han sjelf, som från sig aflågsnar de goda krafterna, de krafter, som han förr så lyckligt begagnat. Legon Faucher sviker honom, Odilon Barrot försakar honom, Vieil Castel tager afsked. Men han har armån på sin sida; ja, visserligen båra gatorna i Paris mårken efter dess hjeltebedrifter, och omkring 3000 offer hafva fallit för dess tapperhet. Ja, trupperna hafva denna gång gjort sitt värsta. Men hvem kan svara för, att Frankrike skall rida ut stormen för militårdespotismens enda ankare? Eftersom presidenten år så vål bevandrad i kejsardömets historia, så borde han komma ihåg Talleyrands visa yttrande till Napoleon: -Sire, man kan stödja sig vid bajonetterna, men man kan icke sitta på dem.Vi hafva tillegnat oss denna artikel, emedan de reflexioner, den innehåller, i det våsendtliga öfverensstämma med våra egna åsigter om statshvålfningen i Frankrike. Den deri förekommande uppgiften, att det blott varit de hemliga sållskapens mest fanatiska legitimister och socialister, som deltagit i kampen, torde dock tåla vid en liten modifikation. Ty, såsom vi uppfattat de utlåndska tidningarnes beråttelse om tilldragelserna i Paris den 3 och 4 dennes, har motståndet emot usurpationen, om ock hufvudsakligen utgånget från de hem liga sållskapen, dock råknat många kåmpar och deltagare utom desamma. — TITS