vaphladeC DdRAIOIT, HV DCdartaå 0 777 m— derna, döda eller sångsla magistratspersonerna eller gendarmerna samt föröfva andra encesser. Det synes som om dessa skaror ingenstådes hålla stånd emot trupperna, men lika så hastigt som de skingras på ett stålle, samla de sig igen på ett annat. Man befarar, att i de sydöstra bergiga departementerna skola bilda sig band, som, gynnade afterrängen, långe skölå kinn2 föra ett guerillakrig. Om ån dessa rörelser hafva en båttre karakter, ån L. Bonapartes köpta organer tillägga dem, åro de dock icke egnade att i frihetens interesse åndra sakernas ställning i Frankrike, utan skola de fastmer komma usurpatorn till godo, i det de, såsom redan antydts, tillskynda honom flera råster den 20 Dec., ån som annars skulle blifva fallet. Ett bevis, att det icke uteslutande år socialister, som med våpnad hand försvara konstitutionen, har man deruti, att i Suze (departementet Sarthe) hr Trouvä-Chauvel, sinansminister under Cavaignac, satte sig i spetsen för motståndet. Han uppmanade arbetarne vid ett dervarande garfveri, 200 till antalet, att försvara författningen och valdes till chef för den nya styrelsen i staden. Men trupperne quåfde sedan rårelsen. I Paris få trupperna icke lemna kasernerna och polisen år i jemn verksamhet, synnerligast med att arrestera de republikaner, som misstänkes för att ha deltagit i kampen. Förföljelseraseriet år förnämligast riktadt emot socialisterna. Usurpatorn åsyftar dermed att stålla sig in hos bourgeoisien och vinna dess bifall till statshvälfningen. Äfven de öfriga partierna få dock kontribuera till fångelsernas fyllnad, såsom man ser af den brokiga förteckningen på de arresterade. Der figurerar den berömde bildhuggaren David (dAngers), exalterad republikan, vid sidan af hr de Chabannes, f. d. ordonnansofficer hos Ludvig Philip o. 8. v. General Bertrand står i spetsen för de 4 i första militårdivisionen nedsatta militårkommissionerna, som skola döma deltagarne i kampen d. 3, 4 och 5. 14 utnåmningar och förflyttningar af prefekter ha ågt rum. Genom ett dekret af d. 5 har nedsatts en kommission för att undersöka den skada, som förorsakats genom kampen i Paris och 200,000 fr. blifvit anvista för att möta de första behofven. Den prefekterna genom dekretet af d. 2 förlånade myndighet att efter behag afoch tillsåtta embetsmån har återtagits genom ett dekret af d. 7. Monitören för d. 10 publicerar den af nationalförsamlingen i dess sista måte antagna lagen om fullåndandet af jernvågen emellan Lyon och Avignon. Den 8 om aftonen var stor cour hos L. Bonaparte i Elyste, 3000 personer hade infunnit sig, deribland hela den diplomatiska korpsen, ministrarne och, hvilket faller af sig sjelft, en massa officerare, samt en och annan dam. Dock fanns der ingen af den upplåsta nationalförsamlingens notabiliteter, eller någon utmårktare legitimist eller orleanist. Det förstnämnda af dessa partier såges dock genom de Pastoret hafva inledt underhandlingar med Bonaparte. Får öfrigt springer Montalembert omkring och söker vårfva honom anhångare bland detta parti. Usurpatorn låter utsprida, att han år lifvad af de båsta afsigter för arbetarnes båsta. Det enda man ånnu hårt vara påtånkt i den vågen år dock att de påbegynta jernvågarne låra skola fortsåttas och staten understådja alla de kompanier, som af brist på pengar instållt dessa arbeten. Anledningen till upplösningen af 5:te legionen utaf nationalgardet har varit, att en stor del af dess medlemmar lemnat sina vapen till barrikadkåmparne. Presidenten i riksråtten Hardouin har, beledsagad af råttsbetjenter, i sjelfva Elyste får usurpatorn upplåst det dekret, geuom hvilket han stålles under tilltal för högförräderi. Den modige mannen år håktad. Bland de designerade medlemmarne af den konsultativa kommissionen, hvilka asslagit utnämningen, år årven Josef Boulay, broder till rannhlikene wviaanragsidant Jacef . Fadj