Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1851, sida 1

Jernvägsfrågan. VI. Vi sökte i nåstsöregående artikel att visa hvilka följder jernvägsanlåg gningen genom underlättande af transporterna inom Örebro lån skulle komma till att utöfva: och ösvergå nu till behandling af de industriella sörhällandena inom Westeräs lån, för så vidt som desamma kunna antagas af jernvågen blifva befrämjade och af dess fullbordan uti den ena eller andra af de föreslagne riktningarne vara beroende. Såsom vi redan i vår förra artikel nåmnde skulle jernvågen från Köping till öfvergångspunkten vid Skedwiån endast komma att genomgå en ganska kort sträcka af Westerås lån, och den måste af denna anledning för utvecklingen och befordrandet af lånets industri blifva af mindre betydenhet, ån hvad den är för Örebro lån. Obetydlig år den inverkan, som deraf kan förvåntas, dock visst icke, utan tvertom dess nytta åfven för detta lån ganska ansenlig. Likasom inom Örebro lån, så åro också hår åkerbruket och bergshandteringen hufvudnåringarne och bådas produk ter skulle genom jernvågen erhålla en låttad afsättning. Får den förra skulle detta vinnas genom underlåttandet af transporterna till Nora och Lindes bergslager, och för den senare genom öppnandet af en ny och direkt kommunikation med Wenern och derigenom med . Götheborg. Det bördiga slåttlandet norr om Arbogaån producerar spanmål vida utöfver det egna behofvet och skulle, om jernvägen i enlighet med eresve Rosens förslager ledes norr om sjön Wå åring n, i stållet ör, såsom äfven blifvit yrhadt, öfver Kåglan, erhålla en omedelbar förbindelse med de stora bergslagerna omkring och osvanför Nora, hvilkas egen sådesaskastning, såsom vi i söregående artikel visade, ingenstådes öfverstiger hälften, men uti slere orter endast utgör en ättondedel eller en sjerdedel af den talrika befolkningens behof. En ganska betydlig spanmälstranshori år således uti detta fall att på denna våg förutse, och i samma mån mera spanmål