Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1851, sida 1

—— —— Om utsträckningen af de elektriska telegraserna sinnas inga säkra underråttelser, men det förtjenar anmårkas, att den franska nationalförsamlingen år 1849 af egen drist har förhöjt den af regeringen begårda krediten till anlåggandet af elektriska telegrafer vid 7 sårskilta jernbanelinier, från 685,665 till 900,637 francs. Tyskland. Bland de tyska staterna var Baden den första, som utvecklade en betydlig kraft med afseende på anlåggningen af jernbanor, men sedan hafva nåstan alla tyska regeringar, öfvertygade om jernbanornas stora vigt och betydelse för kulturens, civilisationens, men synnerligen för ordningens sak, oaktadt ogynnsamma förhållanden och penningebrist, tåflat i anskaffandet af jernbanor. Det har i synnerhet varit Sachsen, Wurtemberg, Bajern, Hannover, Braunschweig och Mecklenburg, men fråmst Preussen och Österrike, hvilkas tillvaro som stater i hög grad beror af jernbanor och snabba kommunikationsmedel, hvilka, midt under de oroligheter hvarmed Tyskland blifvit hemsökt, hafva sträfvat att utveckla jernvågsförbindelserna. Således skall Tyskland snart vara öfvertäckt med ett nåt af jernbanor, så att Medelhafvet, Atlantiska hafvet, Nordoch Östersjön, genom dessas tillhjelp. skola komma i en oafbruten förbindelse. Med de år 1849 öppnade jernbanor, steg långden af de befarna jernbanorna till en stråckning af 920 geografiska mil, hvaraf 325 voro statsbanor och 595 enskilta banor, Inom 1850 års slut ansågs Tyskland och Österrike skola hafva 1000 geografiska mil befarna banor. Utom dessa åro flera hundrade mil, dels under arbete och dels föreslagna. Kostnaderna för de tyska jernbanorna upptagas af Lardner till omkring 57 millioner E, och för samtlige fårdiga, under anlåggning varande och till anlåggning föreslagna till ungefår 92 millioner E. medan kostnaderna 1847 får de då dels fårdiga dels föreslagna 1765 geografiska milen, af Reden uppgifvas till 616 millioner riksdaler preuss. courant. Med afseende på de elektriska telegraferna har det i synnerhet varit Preussen och Osterrike som visat de öfriga Europeiska sastlandsstaterna vågen. Sålunda hade Preussen år 1849, oaktadt de mest ogynnsamma tidsförhållanden, med en kostnad af 400,000 preus. thaler under icke fullt ett år anlagt 245 mil elektriska telegrafer, som förena Berlin med Frankfurt am Main, Aachen, Hamburg och Stettin. Noggranna upplysningar om deras nuvarande stråckning saknas, men det antogs redan år 1849, att de inom slutet af samma år skulle hafva en utstråckning af 317 mil, och att Berlin med bitråde af de Österrikiska telegraferna skulle stå i förbindelse med Wien och I Adriatiska hafvet. Annu mera storartadt år det förslag till en elektrisk telegraf-förbindelsa, som kejsaren i Österrike år 1849 bifallit, med afseende på sjelfva dess grundbeståmmelser och hvilket skall omfatta hela Osterrikiska monarkien. FörslaAAAA mg ooo ooo oo doing