Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 december 1851, sida 2

Följande dagen gick det regeringen icke bättre i solkthinget, der O. Lehmann framställde sitt förslag till en adress till kungen i anledning af thingets förhandlingar med ministeren om den utländska politiken. I ett varmt och dock lugnt språk uttalar adressen thingets fasta hopp, att det inom en genom arfenhetens band samlad dansk monarki måtte arbetas vidare på ernåendet af det i marsprogramet uttalade mål: att på ett tidens konstitutionella fordringar, motsvarande sått till det egentliga Danmark grundlagsenligt anknyta det sedan 1721 dermed förfottningsenligt förenade Slesvig. Motionåren motiverade med stor hofsamhet sitt förslag; han ville derigenom icke hafva något beståmdt fårtroende eller misstroende till regeringen uttaladt, något som denna dessutom åger att uppfatta sefter det begrepp hon gör sig om saken. Monrad uttalade sig för en sådan adress, men anmårkte mot den af Lehmann föreslagna, att den var lika så gungande som ministeren var svåfvande-. Tscherning upptrådde, mårkvårdigt nog, som ministerens ende advokat och bekämpade adressen, hvari han understöddes I af David. Utrikesministern förklarade, att ministeren, på samma gång som den ej fann lågligt att gifva nårmare upplysningar om sitt System och sina planer, tillika måste reservera sig mot de band, en sådan adress måtte pålågga och mot det misstroende, som den måtte innehålla till regeringen, hvarefter denna då skulle taga sina mått och steg och antingen upplösa sig eller gentemot riksdagen intaga en ställning, som denna måhånda ej tånkt på att framkalla. krieger bevisade i ett skarpt logiskt anförande, att det var folkthin2 . . 2 gets, så väl som hvarje lagstiftande församlings rått, att för thronen uttala sin mening i föreliggande politiska frågor, liksom det var regeringens sak att derefter fatta sina beslut. Slutligen blef med 49 röster emot 35 beslutadt, att adressförslaget skall tagas i öfvervägande. Riksdagen har nu tydligen uttalat sin mening. Få nu se, om regeringen vill eller kan råtta sig derefter! I Flensburg, på Als, i nordliga Angeln o. 8. v. cirkulera adresser emot provincialståndernas återinförande. Det heter, att general Bardenfleth d. 8 Dec. skall öfvertaga kommandot ölver holsteinska kontingenten. FRANKRIKE. Casahianca, redan förut medlem af kabinettet, har utnämts till sinansminister och Lesebre Durusle har i hans stålle blifvit handelsminister. Den 25 utdelades de dekorationer, som blifvit tillerkånda de franska deltagarne i Londoner-expositionen. Republikens president håll vid tillfållet ett tal, i hvilket han å ena sidan bekåmpade de demagogiska utopierna och å andra sidan de stationåra monarkisterna. ENGLAND. På engelska gesandten lord sloudens förbön har drottningen af Spanien benådat 23 brittiska undersåter, som följt med Lopez till Cuba och der blifvit fångne. En håftig storm har rasat på nordöstra kusten af England och anstållt mycken skada. Bland andra fartyg har ångaren -Vesta-, som gick emellan Sunderland och Hamburg, totalt förlorat; besåttningen råddades. HANNOYER. -Hann. Pres.såger om den nya ministeren, att den i den inrikes politiken skall tillintetgöra de nya organisationslasarne och den i utlåndska politiken råtta sig efter Österrikes vinkar. En del handlande har beslutat att petitiohera om att de preussiska tullsatserna, som åro högre, ån de hannoveranska, icke mätte insöras i Hannover, når septembertraktaten tråder i verksamhet. ÖSTERRIKE. Den nya tulltarissen har publicerats. Den träder i kraft den 1:ste nåstk. Febr. Den bereder öfvergängen till ett friare handelssystem. Under loppet af ett år komI