Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 november 1851, sida 1

vinser, inneränarnes fornåmsta nåringsfång, och de hafva uti detta lån mera ån uti de flesta öfriga, På senare åren , tilltagit uti vigt och betydenhet. Binäringar åro deremot inom detta lån obetydliga och halva, enligt senaste lemärsberättelser, snarare afån tilltagit. Sådesproduktionen beräknades uti de år 1844 tryckta -topograsiska och statistiska uppgifter om Örebro lån, hvilka åtföljde den af topograsiska korpsen utgifna karta, vara fullt tillråcklig för lånets behof. Det heter derom: -Afsåttningen af spanmäl till Wermlands bergslager och af bränvin till hufvudstaden motsvarar vanligen, om ej öfverstiger, beloppet af den spanmål, som srån angrånsande provinser afyttras inom länetoch uti konungens befallningshafvandes nyss omsörmälta är i850 afgisna lemärsherättelse, säges det att: Sädesproduktionen öfverstiger lånets behof.Om förbrukningen och behofvet inom lånets olika delar, lemnar den förra af dessa kållor, eller de mycket fullståndiga och tillförlitliga uppgifterna, följande -inom orterna inhämtadeupplysningar: ster Nerikes fögderi. Fellingsbro hårad såljer vid pass hålften af sin produktion. — — — Glanshammars hårad 3. Örebro härad likasa. — — — — Vestra Nerikes fögderi. Slåttbyggden har säd att aflåta, men i södra delen af fögderiet år knapp tillgång och vestra delen lider brist derå. — — — Lekebergs och Carlskoga fögderi. Inom Lekebergs bergslag svarar sådesafkastningen icke mot hålften af förbrukningen, hvarföre i vissa, de mest bergiga och ofruktbara trakter deraf, 3 af årsbehofvet mäste genom köp anskaffas. Carlskoga bergslag, som allmänt och till betydligt belopp idkar bränvinsbränning, såsom nåring, köper J af det sålunda ökade årsbehofvet. Nora och Lindes fögderi. I Lindes socken uppgår sådesafkastningen till ungefår hålften af årsbehofvet; i Nora, Jernboås och Ramsbergs socknar till 3; i nya Kopparbergs och Hjulsjö till g och i Helleforss socken till 3. Det öfriga sådesbehofvet måste från slåttbyggden inköpas. u Det synes oss att man af dessa uppgifter kan förespå en ganska liflig spanmålstrafik för den blifvande jernvågen och att emot dess riktning intet år att invånda. Från Fellingsbro likasom från Örebro och Glanshammars hårader, möjligen åfven från Köping skulle den få en betydande transport af spanmål till Nora och kringliggande bergslager. Utefter hela den vestra linien, genom slåttbyggden, skulle den vidare uppsamla spanmål och söra den, dels från flera olika punkter till de nårbelågna Lekebergs och Carlskoga bergslager, dels till Örebro, för att derifrån vidare, i den mån behofvet det kråfver, afgå till Nora och Linde, och dels slutligen ölverskottet af hvad, som ej inom lånet finner en närmare afsättning, till Wermland. Södra delen af det vestra fögderiet, som åfven år i behof af spanmål, erhåller den låttast från Östergöthland öfver Askersund, och den vestra delen utefter länets gråns från det nårpelägna Westergöthland, utan att en jern väg för dessa transporter behöfves eller kan blifva af synnerlig nytta. Om åter leravågen skulle dragas söder om Skagern till Sjötorp eher Mariestad, så skulle den aslågsna sig från Wermland och från Carlskoga och Lekebergs