Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1851, sida 1

då man genom större anlåggningar vill underlåtta transporterna inom riket, förnämligast hår asse. — Vi förbise hårvid icke att redan nu till följd af Götheborgs låge vid Nordsjön och den omständighet att dess hamn år öpPen en långre tid af året ån Stockholms, icke obetydliga varuqvantiteter gå från Götheborg till Stockholm och att man genom den nu föreslagna jernvågen afser beredandet af en transitofart emellan dessa båda ståder och emellan Nordsjön och Östersjön, utaf hvilken Sverige skulle hemta stora fördelar, icke blott genom låttad afsåttning af egna produkter och tillfredsstållande af egna behofver, utan också möjligen genom transporterande af poster, pasSagerare och varor från Finland och Ryssland till det vestra Europas lånder och orter. Men efterstråfvansvårda, som vi anse dessa fördelar vara, skatta vi likvål den nationella utvecklingen af vår egen industri ånnu högre. Vi åro derigenom mera sjelfståndiga och mera oberoende. Vi böra derpå också hafva en större nationalvinst ån på transitofarten, ty för hvarje vara, som genom den senare kan komma att gå igenom Sverige i stållet för med srämmande fartyg genom Sundet och Östersjön, förtjena vi dock endast frakten eller en del af denna varas vårde, hvarimot af hvarje vara, som mer ån förr, vare sig får tillfredsstållande af egna eller andras behofver, kan blifva i riket tillverkad, hela vårdet tillfaller oss såsom nationalvinst. Blott jernvågsanlåggningen kan bevisas vara fördelaktig och böra komma till stånd, kan det synas likgiltigt hvilka fördelar deraf blifva de största; och obehöfligt att nu diskutera denna fråga, men då man dels sökt att förringa hela anlåggningens värde och beröfva den alla sympathier, emedan den genast omsattade hela hufvudlinien, och dels att omintetgöra eller åtminstone fördröja hvarje verkstållighet af det fattade beslutet, emedan banans stråckning förmenats icke vara nog i riktning emellan Stockholm och Gåtheborg, samt dess ena åndpunkt illa vald, såsom icke nog nåra den sistnåmnda staden, hafva vi icke ansett det ur vågen att visa, att dessa båda ståders förening hvarken år den uteslutande eller ens den våsendtligaste af de fördelar, som med jernvågen afses. I hvad mån vi anse densamma böra blifva fördelaktig såsom ett kraftigt medel till industriens förhöjande och utveckling inom landet, samt derigenom af vida större gagn för såvål Stockholm och synnerligast Götheborg, som för hela riket, ån blott såsom transitobana, skall blifva föremål för nåsta artikel. — ——ö—