Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1851, sida 1

Den sattiga adelsmannen. Af Hendrik Conscience. (Öfversättning från Flamandskan.) IX. (Forts. sr. n:o 269.) — återkalleligt utropade notarien; må så vara: men det förtroende, som er aktade onkel alltid bevisat mig, och det embete jag bekläder ålågga mig som en pligt, att göra er noga uppmårksam på det steg ni vågar. Herr van Vlierbeke eger ingenting, hans ruin år allmånt kånd; och verlden, den må nu hafva rått eller ej, betraktar den afsigkomna adelsmannen med missaktning; under det ni år millionår och bår ett namn, som i handeln år vårdt ett stort kapital. Med denna förmögenhet kan ni, som år ung och ser bra ut, lått eråfra en rik arftagerskas hand och sålunda fördubbla er sörmögenhet ... Gustaf hade först med otålighet hört på detta tal, sedan våndt sig ifrån notarien och tånkt på andra saker; men plötsligt vånde han sig åter om och afbröt notarien ifrigt: — Det år mycket bra; ni går er skyldig