del i ordnandet icke allenast af Holsteins, u tan åfven af Slesvigs stållning i danska monarkien, fullföljts med städse tilltagande eltertryck, och man får icke hångifva sig åt det hoppet, att dessa fordringar skola finna något beståmdt motstånd från de vestra stormakternas sida. Det har imellertid icke blifvit klart, hvilken ordning i dessa landsdelars stållning i monarkien enligt makternas åsigter skulle betraktas som den råtta, råttvisa och nöjaktiga, eller på hvilket sått och genom hvilka garantier danska regeringen förmådde motSvara fordringarne att så vidt som möjligt återvånda till status quo ante bellum. afstå från alla uteslutande nationella tendenser och stålla såkerhet för att Slesvig icke införlifvas i Danmark och ett paralelt förfarande iakttages i begge hertigdömenas förvaltning och regering. Man har alltså annu icke blifvit ense betråffande formen för dessa landsdelars inordnande i monarkien, och regeringen har derför alltjemnt den uppgiften att arbeta för detta vigtiga syfte, med fåstadt afseende å ena sidan på statens oafhångiga rått, och å andra sidan på vilkoren för den europeiska freden. FRANKRIKE. Ur det af Daru uppsatta betånkandet öfver regeringens förslag till ny vallag reproducera vi följande de mårkligaste punkterna: Lagen af den 31 Maj år enligt vår åsigt quarblifven densamme, som hon var för två år tillbaka; lagen var då och år ånnu både en politisk akt och sanktionen af en riktig princip. Då vi af grundlagen fordrade preventiva mesyrer emot de missbruk, som uppkommo af den ej blott allmånna, utan man kan gerna såga obegränsade röstråtten: då vi underordnade valbarheten garantien af en ordentlig och fast bostad; stiftade vi ock en verkligen moralisk lag. Når man fåster sig vid den princip, som ligger till grund för lagen af den 31 Mej och den politiska betydelse som denna lag haft, så kan man ej neka att lagen mågtigt bidragit till ordningens återstållande, i det att det rubbade förtroendet åfven derigenom återstålldes, ty de båda statsmagterne visade en fast föresats att förskaffa sitt gemensamma beslut aktning och gaf en måttstock för bedömmande af styrkan af dessa våldsamma meningar, hvilka lemnade nåring åt det passionfulla motståndet och hotande uppfordringar till uppenbart uppror. I hvilken stållning befinner sig Frankrike i det ögonblick då den första debatten begynner? Den offentliga myndigheten (presidentskapet) nårmar sig sitt slut, äfven derför aftager dess anseende; det anarkiska partiets mod tillvexer. — Presidentens budskap lågger deras anslag i dagen. be åro fullt rustade, organiserade samt utbredde öfver hela Frankrike och beredda att draga fördel af vår oenighet eller af våra misstag. Under det att partierna åro i rörelse, blir massan af nationen fredlig, men alarmerad. Hon begår en fredlig låsning af de svårigheter, midt ibland hvilka landet befinner sig, men i hennes rättvisa fruktan för blodiga konflikter visar hon sig på förhand icke blott allvarsam utan åfven beredd att sluta sig till den, som påtager sig ansvaret af att gilva signal till kampen och dermed öfver Frankrike framkalla elåndet, som oundvikligen åtföljer inbördes krig. Derigenom att grundlagen erkånner allmån röstrått såsom den generella basen får alla statsmyndigheters organisation, har hon ej fråntagit den lagstiftande magten att beståmma de formaliteter, efter hvilka valråtten vore att utöfva. Census år afskaffad, åldersgrånsen beståmd till 21 år; dessa äro de enda af alla utan åtskiljnad förvårfvade råttigheter; de enda föreskrifter af statens grundlag.