Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1851, sida 2

Utrikes Nyheter. ENGLAND. Enthusiasmen för Kossuth fortfar med osörminskad styrka. Den 8 dennes öfverlemnades honom ett stort antal adresser. Bland dessa befanns åfven en adress från ett antal brittiska damer, som derjemte förärade honom en tysk bibel. Den 10 begaf han sig till Birmingham, hvarest ett högst lysande emottagande blef honom till del. Handtverksskrån följde honom i procession genom staden, och jublet var så stormande, att de få ord, som han, stående i vagnen, yttrade till betygande af sin tacksamhet, nåstan alldeles icke kunde uppfattas. Parlamentsledamoten hr Geach tog efter honom ordet upprepade tacksågelsen och urskuldade Kossuth genom hans svaga helsa för det han icke håll ett långre tal. Natten tillbragte Kossuth hos bemålte hr Geach. Följande dagen begaf sig Kossuth till Manchester, der han intråffade vid middagstiden. Afven der var det de arbetande klasserna, som företrådesvis deltogo i det utomordentligt lysande emottagandet afden ungerska srihetshjelten. En oöfverskådlig menniskomassa beledsagade hans vagn under fortsatta jubelrop till det 3 mil från Manchester be lågna Woodlands, hvarest han som gåst upptogs af ågaren hr Henry. Trångseln var på många punkter så stor, att flera individer svåfvade i lifsfara. Omkring kl. 7 på aftonen infann sig Kossuth åter i Manchester, för att i en församling i frihandelspalatset, en byggnad som han rymma 8500 menniskor och hvars alla rum voro fyllda, emottaga den åt honom beståmda adressen. Bland de nårvarande bemårktes parlamentsmedlemmarne lord Dudley Stuart, Kerschaw, Henry, Bright och ett stort antal af Manchesters anseddaste invånare. Adressen blef pro forma i K:s nårvaro föreslagen af hr Bright, och når andragandet enståmmigt antogs, genast öfverlemnad åt honom. Hr Bright höll vid tillfället ett temligen häftigt tal emot den på europeiska kontinenten allt mera kring sig gripande absolutismen och yrkade tillika en grundlig moralisk omhvålsning i Englands politik, hvilken, enligt hans tanka, icke var i goda hån