Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 november 1851, sida 2

lingens kärlek, så skedde detta icke blott af vänskap för honom. Nej, hans lefnads-drama måste inom en beståmd tid afgöras. Sloge hans sista hopp felt, så våntade honom och hans barn den nakna skammen, den moraliska döden! Ja, snart skulle ödet oåterkalleligt hafva beslutat om han med seger skulle gå ur striden mot det bittra elåndet, eller besegrad prisgifvas åt vanåran. Derför dolde han nu sin fattigdom med förtviflad ihårdighet, och ehuru han som en skyddsengel vakade Öfver de båda unga, gjorde han ingenting för att hindra den raska utvecklingen af deras ömsesidiga kärlek. Då stunden för herr Deneckers återkomst nalkades, förekom hans två månaders bortovaro Gustaf som en ljuf dröm. Vål trodde han sig vara såker, att hans onkel icke hade något att invånda mot hans kärlek, men sörutsåg derjemnte, att han icke skulle tillåta honom att undandraga handelsaffårerna så mycken tid. Den tanken, att han kanske hela veckor skulle nådgas hålla sig aflågsnad från Lenora uppfyllde honom vid köpmannens nåra förestående återkomst med dyster sorg. Denna fruktan uttaalde han en gång mycket nedslagen sör Lenora och målade får