Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1851, sida 1

Den fattiga adelsmannen. Af Hendrik Conscience. (Öfversåttning från Hollåndskan.) II. (Forts. fr. n:o 254.) Med vanliga artighetsbetygelser förde herr van Vlierbeke sina gåster till ett rum utanför salen, der hans dotter befann sig, Köpmannen helsade på henne med vånligt leende och utropade helt förundrad: — Och det såta, vackra barn håller ni undangömdt på det dystra Grinselhof. San nerligen, hr van Vlierbeke, det år icke beskedligt gjordt af er! Afven Gustaf nårmade sig fråken och frammumlade en obegriplig helsning. Båda rodnade öfver hela ansigtet och slogo Ögonen darrande mot golfvet; den unga mannen hemtade sig först och började ett ordentligt samtal med Lenora. Köpmannen gjorde hr van Vlierbeke uppmårksam på de ungas förlågenhet och hviskade honom i örat: — Ser ni icke hvad som föregår det? Jag mårker det vål; min brorson har fått svindel