Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1851, sida 1

Den sattiga adelsmannen. Af Hendrik Conscience. (Öfversättning från Holländskan.) II. (Forts. sr. n:o 252.) Derpå återvände han till salen, klistrade litet papper öfver ett skadadt ställe på väggen, och tillbragte vål en halftimme med att borsta sina klåder och dölja ålderdomens spår på knån och armbogar med påstruket blåck. Ändtligen gick han tillbaka till bordet och företog ett ånnu besynnerligare arbete. Ur en låda framtog han en fin syl, beck och silke, lade sin söndriga stöfvel på sitt knå och lagade hålet båttre ån den skickligaste skoflickare skulle hafva gjort. Denna sysselsåttning våckte hos honom egendomliga tankar; hans mun förvred sig till ett ironiskt leende, och han tycktes göra sig lustig öfver sig sjelf. Alla hans nerver voro i spånning, hans kinder voro ån glådråda, ån krithvita, och då han åndtligen afskurit tråden och kastat stöfveln på bordet, sprang han förtretad upp, stråckte handen mot porträtterna och ropade med inre raseri: