Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1851, sida 2

dennes. Telegrafdepescher hafva ingått från Wien af d. 10 och från London och Paris af d. 9 dennes. DANMARK OCH HERTIGDÖMENA. Pariserbladet la Patrie påstår, att preussiska premierministern d. 30 Sept. i en not till danska gesandten Bille Brahe skall hafva förklarat, att hans konung fullkomligt går in på danska hofvets förslag angående garanteringen af danska statens integritet i öfverensståmmelse med londonerprotokollet och angåI ende ordnandet af arfsföljden till fördel får prins Christian af Glicksburg och hans manliga afkomlingar. Berlinska tidningarne förmåla deremot, att underhandlingarne derstådes avancera mycket långsamt. Danska gesandten i London, grefve Fredrik Rerentlo har d. 6 dennes plötsligen aflidit. Hans frånfålle beklagas allmånt som en stor förlust för danska diplomatien. Ministerkrisen synes nu redan hafva intråffat. Statsrådet har hållit konselj den 10 dennes. Man antog, att resultatet deraf skulle blifva 2 eller 3 medlemmars uttrådande. Enligt ett i -Fädrel. meddeladt rykte, hade dagen tillförne utrikesministern kammarherre H. C. Reedtz och ministern utan portfölj, grefve Carl Moltke till Nötschan ingifvit sina asskedsansökningar. Berlingska tidningen har dock derom ånnu icke haft någonting att sörmåla. Det år måjligt, att krisen äger något sammanhang med tvenne noter från de begge tyska stormakterna, hvilka nyligen förljudas hafva ingått till danska kabinettet och i en pockande ton påpeka nödvåändigheten af Slesvigska frågans ordnande före den väntade krisen 1852. Ministern för Slesvig, Bardenfleth, ankom d. 11 till Köpenhamn. Då det blott år ett par dagar sedan han reste till Slesvig, tros han vara kallad till hufvudstaden i anledning af den intrådda krisen. FRANKRIKE. Åter åro rykten i omlopp om en förestående förändring af ministeren, som skall vara af skiljaktiga meningar betråffande bibehållandet eller upphåfvandet af vallagen utaf d. 31 Maj. Man talar åfven om ett energiskt manifest af presidenten till nationalförsamlingen vid dennas sammanträdande, och om ultrabonapartisternes planer till en upplösning af nationalförsamlingen och en appell till folket. En ministeriel tidning, Correspondence generale, motsåger imellertid dessa rykten för så vidt de hafva afseende på ministerkrisen och vallagens upphäfvande. Hvad ultrabonapartisternas planer beträflar, så hasva de söga att betyda, sä länge de icke kunna påräkna något stöd inom armen, hvilket ingalunda lår vara förhållandet. Flera omståndigheter antyda likvål, att presidenten och hans omgifning verkligen spekulera på att upphåfva vallagen af d. 31 Maj och återinföra den allmänna rösträtten, får att derigenom vinna anhångare för revisionen, eller, hvad som dermed hos Bonapartisterne år liktydigt, presidentens återvåljande. De folkrepresentanter af bergpartiet, som uppehålla sig i Paris, hafva haft ett sammantråde för att affatta en adress till Kossuth, hvilken skall öfverlemnas honom i London genom en deputation. Då flere af partiets notabiliteter vistas i departementerna, hafva de uppmanats att af denna anledning komma till Paris. I ENGLAND. Standard vill veta, att österrikiska gesandten, baron Koller, förklarat, att han skall uttaga sitt pass, om man tillåter Kossuth att landstiga i England. Andra blad veta ingenting om denna underråttelse, som i och för sig låter mycket osannolik. Tvärtom påstår Advertiser, att Standards underråttelse omöjligen kan vara grundad, enår baron Koller flera månader varit frånvarande från London. För öfrigt skulle engelska regeringen, åfven om den ville, dock icke hafva makt att, i rak strid mot den allmånna opinionen vidtaga siendtliga åtgärder emot