Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1851, sida 1

gz—— —nn :— tryckta på en sortlöpande poppersremsa. Då magneten för detta ändamål behöfver en tämligen stark dragningskraft, så låter man strömmen icke direkte verka på den aslägsna stationens magnet, utan endast på en så kallad transportör, hvilken genom sin magnets dragningskraft såtter ett lokalbatteri för skrisapparaten i verksamhet. Morsees apparater begagnas, som bekant år, nåstan uteslutande på de stora telegraflinierna i Förenta Staterna. En af Siemens och Halske i Berlin efter Morsess system byggd telegraf arbetar med tvenne skrifstift, hvilka göra två rader punkter på den fortlöpande de pappersremsan. Den utmårker sig i synnerhet genom den sinnrikt inrättade transportören. Man srambringar tecknen antingen genom en dubbel-tangent eller genom handtaget på en nåltelegraf. Denna apparat synes vara den brukbaraste i sitt slag. För att sörekomma osäkerheten i notiserna, hvilken af så teckens kombination lätt kan uppstå, kom Wheatstone 1840 på den tanken, att bygga en apparat, hvars visare hvarje gång kunde stållas på en beståmd bokstaf, en siflra o. s. v. För att uppnå detta ändamål, låter man en visare, lik den på ett ur, gå omkring på en med bokståsver Åc. försedd sissertafla och efterhand stanna vid hvarje önskad punkt. Visaren kringföres på så sått, att en spårrande hake, som genom en arm står i förbindelse med elektromagnetens ankare, ingriper i kuggarne af ett spårrhjul. Visaren år förbunden med hjulet, och detta har så många kuggar, som det finnes bokståfver eller tecken på siffertaflan. Strömmens afbrytande och äterställande sker antingen utifrån medelst en tangent, eller genom ett låpverk, eller, såsom vid de siemenska visaretelegraserna, genom sjelfva apparaten. På den af engelsmannen Highton konstruerade visaretelegraf befinner sig åfve nen annan tangent, som tjenar att, sedan en bokstaf blifvit återgifven, återföra visarn till nollpunkten. Genom tillfogandet af en andra ledningstråd och en tredje tagent bildar Highton sin trycktelegraf. Vid denna apparat försättes i stållet för visarn en med framstående bokståfver försedd skifva i en kringgående rörelse. Angreppspunkten på den magnet, som skall verkstålla aftrycket, ligger midt emot skifvans öfre del, nollpunkten; emellan skifvan och magnetens hammare befinna sig en hvit och en svårtad pappersremsa. Anslåendet af första tagenten bringar den begårda bokstafven midt emot hammaren; vidröres den andra tagenten, så blir genom tryckmagnetens dragning den svarta pappersremsan slagen mot den hvita och denna mot skifvans upphåjda bokstaf, så att bokstafven aftryckes på det hvita papperet; genom anslåendet af den tredje tangenten blir slutligen skifvan tillbakavriden till nollpunkten och papperet tillika så mycket framryckt, som bredden af en bokstaf utgår. Man inser, att vid denna inråttning arbetet icke kan gå fort. Bretts visareoch trycktelegraf utmärker sig framför den förra derigenom, att den endast behåfver en ledningstråd. Visarn och tryck