Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1851, sida 1

Av vv kaledning kan betjena sig af jorden. Vid denna tid var den magnet-elektriska telegrafien ånnu mycket ofullkomlig i England. Den första större linie, som hår genom Wheatstone och Cooke inrättades, gick från London till Birmingham. Apparaten arbetade med fyra ledningstrådar och en tillbakaledningstråd. De förra stodo på hvar station med fyra tangenter så i förbindelse, att genom nedtryckandet af en tangent en voltask stapel insköts mellan den motsvarande tråden och den gemensamma tillbakaledningstråden. Derigenom visade sig på den andra stationen, der trådarne icke voro slutna, en elektrisk gnista, och af de kombinerade gnistorna sammansattes tecknen eller bokståfverna. Derefter uppfann Wheatstone en apparat med fem ledningstrådar och lika många tangenter och magnetnålar. Genom liktidigt nedtryckande af två tangenter afleddes två nålar åt olika håll, och de sålunda afledda nålarne visade på den motsvarande bokstafven. Då åfven denna telegraf genom de erforderliga 5 trådledningarne blef för kostsam, så tånkte Wheatstone på en förminskning i tråFes antal derigenom, att han begagnade jorden till tillbakaledningen, och så uppkom den Wheatstone-Cookeska nältelegrafen, hvilken i England ännu uteslutande begagnas, och af hvilken ett stort antal exemplar, endast till formen afvikande ifrån hvarandra, befinner sig på Londoner-expositionen. Inråttningen år i allmånhet följande: I detinre af en låda befinner sig en kring sin medelpunkt vridbar och med tråd kringlindad magnefnål. Nålaxeln år förlångd åt framsidan ånda tills utanför lådan och bår derstådes en visare. Ofvanför lådan befinner sig ett våckareverk, hvilket af den första genom ledningen löpande strömmen antingen direkte eller medelst en vigt såttes i rårelse. Nedanför lådan år ett handtag, genom hvars vridning åt höger eller venster den elektromagnetiska strömmen ledes så genom trådarne kring nålen att denna, och följaktligen åfven visarn, antager samma rörelse. På det att nålen icke må gå för långt åt sidorna år ett elfenbensstift fåstadt på hvardera sidan om visarn. Tecknen bildas genom kombinationen af nålens afvikelser. Anvåndes två magnetnålar i samma låda, så blir afvikelsernas kombination låttare, följaktligen tecknen enklare, och arbetet med en sådan dubbeltelegraf går fortare; men den erfordrar två ledningstrådar. Professor Morse i New-York uppfann 1837 en med de omnåmnda alldeles olik elektromagnetisk telegraf. Apparaten erfordrade i början två ledningstrådar; men sedan Steinheilis upptåckt att jorden kan begagnas såsom tillbakaledning blifvit bekant i Amerika, har han blott en. Morses telegraf gifver endast två tecken, en punkt och ett streck, hvilka frambringas genom det mer eller mindre ihållande nedtryckandet af en tangent. Dessa tecken blifva på den station, dit man vill korrespondera, genom ett med en elektromagnets ankare i förbindelse stående stift inOR OO ORO