Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1851, sida 1

bereda sig på att få betala de arbetare dem de behålla till den grad, att den beråknade vinsten i stållet blir en stor förlust. Når hårtill kommer, att, ehuru tiden ånnu ej tillåtit den våntade invandringen från grannkolonierna, priserna på föda, klåder och andra lifsförnödenheter blifvit oerhördt stegrade, endast på grund af det förmodade tillsirömmandet af menniskor, så kunna vi bilda oss en liten förestållning om den ofantliga stegringen i utgifterna för det dagliga lifsuppehållet, förstöringen af alla industriella företag och den fullkomliga omöjligheten att till huru högt pris som helst erhålla tillråckligt antal arbetare — och detta utgör för Nya Syd-Wales de första frukterna af dess mineraliska skatter. Och allt detta lider det blott af inre orsaker, och innan det fått tid att erfara verkningarne af ett allmänt tillströmmande af det sämsta och mest förtviflade folket i systerkolonierna. Visserligen har kolonien stor ersåttning att utkråfva af rikedomens Gud, hvilken tycks såga till den, liksom trollet i Walter Scotts beråttelse, sade till bonden som det hade gjort rik och olycklig, genom att förvandla hans kol till guld: -Hvad tycker du om den eld, mina kol upptåndt?