Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 september 1851, sida 1

lyckönska oss, tillochmed om vi såsta behörigt afseende vid sakens betånkliga sidor. Då det icke står i vår makt att förhindra tillvaron af den orsak, som framkallar dessa betraktelser, anse vi oss skola gagna mera genom att öfverväga frågan i dess mera omedelbara förhållande till koloniens vålfård, ån genom abstrakta betraktelser öfver sördelarne eller olägenheterna vid något, som uppenbart år oundgångligt. I Californien skedde upptäckten af guld i ett land, hvarest samfundet ånnu var i ett rått och oordnadt tillstånd, och ingen gren af industrien drilvits på något framstående sått eller med någon framgång. Den nya staten har framkallats genom guldminorna, och dess befolkning består, icke af landets invånare, som lemna sina regelmåssiga sysselsåttningar för detta mera lockande arbete, utan af personer, som sammanstråmmat från alla jordens trakter och hvilkas bortgång från deras hemlånder snarare kånnes som en låttnad, ån en börda. Med de australiska kolonierna (i detta hånseende kunna de alla betraktas som en) förhåller det sig helt annorlunda; utan att tala om de vanliga landtbrukssysselsåttningarne ha de blifvit ett fålt för boskapsafvel efter en ofantligt stor måttstock. Fåren, som utgöra deras förnåmsta rikedom, åro delade i flockar, som till antalet variera från 400 till 1000; hvarje flock år anförtrod åt en sårskild herdes vård. Tvenne sådana flockar drifvas i allmånhet tillsammans till en station, hvarest en tredje person bor, hvars syssla det år att bringa fåren i fållan och vakta dem om natten. Då landet år uppfylldt af vilda hundar, år det alldeles nödvåndigt, att det alltid måste vara någon tillstådes hos fåren, för att beskydda dem emot dessa deras fiender, och den hårtill behössiga styrkan år cirka 3 man på 1200 får. Nu var 1848 antalet af får i nya SydWales och Port Philip öfver 11,600,000, utan att tala om hjordarne i Syd-Australien och Van-Diemens land. Man kan skåligen beråkna, att fårens antal i de sedan den tiden förflutna 3 åren stigit åtminstone till 14 millioner. Denna rikdom bevaras blott genom herdarnes oupphårliga omsorg och uppmårksamhet och genom en noggrann tillsyn; utan denna omvårdnad skulle de icke bestå en vecka. Vi vilja nu bedja låsaren öfverväga, hvilket intryck det måste göra på ågarne af dessa 14 millioner får, når de erfara, att ett guldlager upptåckts, som kommer att bortdraga alla fårherdar och sällvaktare från deras nuvarande sysselsättningar. Det skall vara förgäfves att söka behålla dem i tjensten mot att bjuda dem förhöjd lön. Den ena principalen skall måhånda öfverbjuda den andre, men hvem kan göra ett anbud, som går upp emot de inbillade rikedomarne i ett Elderado, hvarest hvarje åfventyrare hoppas finna en lysande förmögenhet, som med otålighet våntar på att han skall emottaga den. Detta år imellertid icke allt. Fårens klippning, som åger rum i Oktober, ombetros i allmånhet icke herdarne, utan personer, som för det åndamålet resa omkring i landet. Om