Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1851, sida 1

beräknas rösterna ester hvad hvar och en af de väljande till staden skattar. Ännorlunda, än genom ordentlig omröstning med slutna sedlar af borgerskapet eller af dess utsedde elektorer, må riksdagssullmäktig icke kallas. 4:o Ingen må för städerna till riksdagsman utses, som icke minst tre år före den dag, hvartill riksdagen blifvit pålyst, varit magistratsperson eller borgare i staden; och beråknas denna tid från tjensteeller borgareedens asläggande. 5:0 Fjer departsågare i Fahlu bergslag äga att inom sig till riksdagsman i Borgareståndet utse en sullmåktig, som icke till annat riksstånd hörer och ej någon bestallning i rikets tjenst innehafver. Valet verkstålles på ösligt sått inför magistraten i Fahlun, och rösterna beråknas efter sjerdeparts-grufvedelarne. Ingen vare härvid valbar, som icke i nämnde bergslag varit fjerdepartsagare minst tre år före den dag, hvartill riksdagen blifvit pålyst, och år inom länet bosatt. 6:0 Utom Fahlu bergslag — — — etterrättelse upplåsas. 8 22. Fullmakterna böra, för att vara gällande, lyda sålunda: Till den lagtima (urtima) riksdag, som i — Skall hållas och tager sin början den — — — befullmåktigas härmed, efter föregånget ordentligt val N. N. (för Presteståndet från N. N. stift, universitet eller akademi): (för Borgareståndet ifrån N. N. stad eller från bergsbruken inom N. N. valdistrikt): (för Bondeståndet boende och besuten å hemmanet N. N. uti N. N. hårad af N. N. lån) att deltaga i rådslagen och besluten om derstädes förekommande ärenden, hvarvid han ovilkorligen förplistas att ställa sig till efterrättelse Sveriges rikes besvurna Regeringsform af den 6 Juni 1809, jemte Riksdagsordningen och öfriga gällande grundlagar. Fullmakterna underskrifvas: Presteståndets, för stiften och universiteten, af vederbörande konsistorier, och I för vetenskapsakademien af dess preses; Borgareståndets, för städerna, af magistraten och Äldste, för Fahlu bergslag och för bergsbruken, af valförråttande magistraten inom hvarje distrikt; samt för Bondeståndet af valförrättaren: börande tillika — — — utjlemna. 2. Vid den af oss saststållda statsreglering hafve vi bibehållit de vid den nåästföregående stadgade grunder såvål i afseende å dispositionen af besparingarne uppå hufvudtitlarne, som i fråga om beråkningen af spanmålens vårde, der sådan finnes upptagen i de statens embetsoch tjenstemån tilldelade löner, utan annan förändring, ån att för de embetsoch tjenstemån, som hafva före år 1841 tilltrådda löner, hvarunder spanmål finnes beråknad, har, för den tid förstnåmnda statsreglering kommer att omfatta, ersättningsbeloppet för hvarje under lönerne upptagen tunna spanmål blifvit, på grund af 1848—1850 årens riksmarkegångspriser, faststålldt till 7 rdr 6 sk. 4 3. Med utöfning af den i Regeringsformen 62 och 64 Ss oss förvarade rått, hafve vi pröfvat statsverkets behof och dervid för nästkommande och följande år, intill dess ny statsreglering vidtager, beståmt hufvudtitlarnes belopp sålunda: såldt och icke af elektorer, Bko Rdr. Första hufvudtiteln (Kongl. Hosoch Slotts-staterne) till . . 780,840. Andra hufvudtiteln (Justitiedepartementet) titll... Tredje hufvudtiteln (Utrikes departementet) till . . . . . 225,650. Fjerde hufvudtiteln (Landtförsvars-departementet) till . . 4,261,330. Femte hufvudtiteln 1,620,250. (Sjöförsvars-departementet) til.... 1,551,950. Sjette hufvudtiteln (Civil-departementet) tillll.. 8688, 160. Sjunde hufvudtiteln (Finans-departementet) til.. Attonde hufvudtiteln (Eklesiastik-departementet) till.. 1,194,980. Nionde hufvudtiteln (Pensions-staterna och Allmänna Indragnings-staten) till . . l, 756,620. — 566060. Summa Bko Rdr 12, 470,040. Till betäckande af denna utgistssumma hafve vi för Kongl. Statskontoret anvisat: Statsverkets ordinarie inkomster Bko Rdr 4,639,360. — ———