— ä——————— tunga medvetandet att vara föremål både för medömkan och skadefröjd, förvårrades fru von Stålsvårds tillstånd så betydligt, att man hvarje ögonblick kunde motse hennes upplåsning. Emma lemnade hennes låger blott får att dfvertyga sig om, att all möjlig omsorg användes för Ernsts tillfrisknande. — Imellertid hade dennes farfader åtagit sig hans skötsel, hvartill naturligtvis ingen båttre kunde finnas. Mången timme satt Emma vid Ernsts låger och samtalade både med honom och gubben. Genom att utbyta sina tankar med hvarandra, lindrades deras hemliga smårtor, och de skefva, ensidiga åsigterna om lifvet och verlden, med hvilka de begge hade att kåmpa, blefvo under ordstriden som oftast stålda i ett riktigt ljus och derefter ösvergisna för alltid. Hvad lphigenia såger till Pilades i Göthes herrliga dram: Vernehm ich Dich, so wendet sich o Theurer, Wie sich die Blume nach der Sonne wendet, Die Seele, von dem Strahle deiner Worte Getrossen, sich dem sussen Iroste nach. Wie köstlich ist des gegenwärtgen Freundes Gewisse Rede, deren Himmelskraft Ein Einsamer entbehrt und still versinkt.Det kånde hennes sönderslitna själ, och