Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1851, sida 2

Når allt gåt omkring torde det ena vara lika ogrundadt som det andra. Hufvudstaden å ån Metelin har hemsökts af en förfårlig eldsvåda. 1500 hus och magaziner jemte ett par kyrkor ha lagts i aska. Skadan anslås till 30 millioner turkiska piastran. AMERIKA. Enligt beråttelse från NevYork fortforo i New-Orleans rustningarne emot Cuba. Unionsregeringen hade imellertid träslat åtgårder för att omintetgöra desamma. IlbDontevideo hade den 3 Augusti uppsagt det under franska amiralen Lepredours bemedling med Oribe afslutade vapenstilleståndet och d. 5 hade siendtligheterna ånyo begynnat. 0ribe hade den 30 Juli marscherat på Campanha. General Urquiza hade passerat Urugay. Ungesår 2000 soldater och oflicerare af Oribes arm6 hade gått dfver till honom, och hade han derpå d. 28 Juli marscherat på Rio Negro. Brasilianska amiralen Grensell hade d. 5 Aug. afseglat från Montevideo emot Parana och han sades åmna gå upp får floden ånda till Bajada. Afsigten med hans expedition var att förhindra truppsåndningar från Buenos Ayres till krigsskådeplatsen. De brasilianska trupperna hade i ilmarscher skyndat till grånsen af Urugay, och enligt privata underråttelser hade de den 28 Juli måst hafva passerat floden af detta namn, för att vid Rio Negro förena sig med Urquiza och Garzon och sedan angripa Oribe. I fall Oribe besegras genom de förenade truppernas betydande öfvermakt, så torde sannolikt ånnu flera stater affalla från förbundet med Rosas och derigenom göra Urugay, Corrientes och Enntre Rios starka nog att på egen hand bestå kampen mot Rosas, under det Brasilien med sin armå håller sina egna grånser besatta. Ett angrepp af brasilianska trupperna på Oribe anses ingalunda gålla som en krigsförklaring emot Rosas, enår regeringen i Rio betraktar Oribe såsom hörande till Banda Oriental och icke som en Rosas fåltherre. Några fiendtligheter emot sjelfva Buenos Ayres från Brasiliens sida anses icke vara att förvånta, utom i den håndelse, att Rosas sjelf ger signalen dertill genom ett anfall på Brasilien. Förenta staterna tros vara den makt, under hvars flaggas beskydd brasilianska regeringen årnar stålla sin kusthandel, ifall Londonerkabinettet ej lyssnar till dess reklamationer. Englands våldsamheter förklaras sålunda, att de begagnas som ett medel får att tvinga Brasilien att afsluta en fördelaktig handelstraktat med England.