Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1851, sida 2

Utrikes Nyheter. De i går anlånda utlåndska tidningar medföra notiser af följande data: Köpenhamn den 19, Berlin den 17, Hamburg den 16, Paris (tel.) och Wien (tel.) den 16 och London (tel.) den 15 dennes. TYSKLAND. Hann. zeit. berättar, att Österrike och Preussen vid förbundsdagen föreslagit att uppställa en armkorps af 12,000 man under en preussisk general till sörbundsförsamlingens och staden Frankfurts skydd. Nu låter det som om tyska slottans öde ännu vore oasgjordt. Enligt ofvannämnda tidning har nämnligen förbundsförsamlingen, i överensståmmelse med utskottets andragande, beslutat att inkalla 3 sakkunniga mån för att besvara följande frågor: 1) hvilken storlek skall tyska flottan hafva; 2) huru skall den inråttas, och hvilket afseende måste det vid dess bildande fåstas vid adriatiska och åstersjö-flottan; 3) hvilka medel skola anvåndas till dess första uppsåttning och vidmakthållande. Prinsen af Preussen har störtat med hästen i Koblenz Han slapp undan med ett par obetydliga skador i venstra knået och venstra armen. Kommissariernas fullmakt i Kurhessen har förnyats, på det de må kunna aflågga beråttelse om tillståndet i detta land. Provinciallandtdagarne i Schlesien och Westphalen åro Öppnade, och rehnska landtdagen skall öppnas i Dusseldorf den 28 dennes. Kungen i Preussen har inför-Treubundetmed mycken håftighet sökt råttfårdiga sig för den beskyllningen, att han skulle hafva i sinnet att blifva katholik. Hvad den mannens eder och försåkringar åro vårda kånner man dock af gammalt! FRANKRIKE. Dagens vigtigaste nyhet år, att departementet Ardeche, genom ett dekret af presidenten, har förklarats i belågringstillstånd. Åtgården år vidtagen på hemstållan af inrikesministern, som motiverar densamma med de i departementet på senare tiden ofta förefallna oroligheter, de der existerande hemliga sållskaper och den der rådande spånningen. Det permantenta utskottet, som, då nationalförsamlingen icke år tillsammans, enligt grundlagen skall såttas i kånnedom om en sådan mesyr, var för det syftemålet sammankalladt till ett måte den 15 dennes, hvarvid den ifrågavarande regeringsåtgården gillades och godkåndes. Den 15 dennes lades grundstenen till Halles centrales med stor hågtidligheter i nårvaro af republikens president och flera andra höga embetsmån. Hr L. Bonaparte yttrade i sitt invigningstal bland annat: Det år att hoppas, att Frankrike med Guds och alla goda medborgares hjelp skall erhålla en solid samhällsbyggnad, som kan skydda såvål emot våldsamheter som emot ostadigheten af de menskliga passionerna.—