Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1851, sida 1

girig och regeringslysten, petånker sig ig likvål noga, innan han imottar kallelsen, om den, imot förmodan, skulle tråsla honom. Han trifves nåmnligen icke vål tillsammans med Lårdomen, och skulle i långden icke kunna båra saknaden af sina kåra smålåndingar. Såsom politikus vore han eljest mest qvalilicerad att eftertråäda hr af Wingård: båda åro de nämnligen de mest framstående representanterne af den polttik, som finnes beskrifven uti det bekanta arbetet: Il principe-Vi få således icke inom det biskopliga lägret söka herr af Wingårds esterträdare. och för alt nu göra processen kort utsåga vi genast namnet Reuterdahl. Han år i alla afseenden beqvåm; tillråckligt lård, det kan ingalunda nekas; mer ån tillråckligt underdånig och böjlig, — kan heller icke bestridas. Att han år ogift gör ingenting; hr af Wingård lefde ogift sastån hau var gift. Hans lårdom blir ett nytt grönskande. skott på Sveas gamla erkebiskopsstaf. Gör tiden någon brytning i tänkesätten uti framåtskridandets riktning och låta vederbörande håraf öfvermanna sig, så följer denne nye ledare för presteståndet med. Denna hastigt påkomna politik att till br af Wingårds eftertrådare taga Reuterdahl och icke Holmström lärer hafva söranledt svenskp akademien att i ledigheten efter biskop af Kullberg tånka på llenrik Reuterdahl i stållet sör Carl August Hagberg. Inträflar denna kallelse, såsom troligt år redan i nåsta månad, så kan man betrakta densamma såsom förebud till derpå följande erkebiskops-nomination. Måtte blott rikets konsistorier och erkestiftets presterskap veta foga sig efter planerna på höjderna, så som svenska akademien ånnu aldrig försummat det. Ett nytt sållskap, eller, om man så vill, orden, har nyligen bildat sig hårstådes under benåmning -RequiemsSamfundet i Slockholmv och säger sig upplifva och fortsåtta det år 1784 i Stockholm införda -hrödraskop af Christi vår Ilerres dödskamp samt föreger sitt åndamål vara aatt kristligt förbereda sig till en salig död.-Af samfundets stadgar inhemtas att dess medlemmar sörpligta sig 1) att esomoftast betrakta Christi vår Herres och Frålsares pino och dåd, samt efterföjja hans tålamod m. fl. hans uppråknade dygder; 2) att bedja Gud om en salig död för sig och samfundets lefvande medlemmar, samt den eviga hvilan för de aflidna; 3) att till besagde åndamål dagligen låsa Fem gånger Fader vår under betraktande af Jesu fem heliga sår; 4) Att understödja hvarannan inbördes genom både andliga och lekamliga barmhertighetsverk. Efter hvarje afl. medlem skall hållas en: högtidlig requiems-messa, som icke någon samsundsmedlem får utan laga skål försumma att bevista. Algiften år månatlig och allt efter åldern, 2, 3 eller 4 sk. i månaden. Knappast behöfver väl att tillåggas, det samfundets direktion utgöres af katholska föree TUTfjk—k:? — — dem. bå första förskräckelsen var förbi, såg Emma