Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1851, sida 1

AV MA VAR SURT annvoundnE EAUftad annonser råtta. Men yV. Sallerups pastorat fruktar icke en jemnförelse. Jemshögs pastorat, bestående af omkring 144 oförmedlade hemman, lärer kunna antagas för nårvarande ega ungefår 12,000 innevånare; folkskolornas och lirarnes antal år, om vi ej missminna oss, 18, deraf 14 ambulatoriska samt endast 4 fasta. V. Sallerups pastorat, som består af blott 34 oförm. hemman, eger 2,050 innevånare och sex skolor, alla fasta, med dervid anställda sex lärare. Jemshågs pastorat borde följaktligen, jemnförelsevis till sitt hemmantal, hafva 25 lårare och lika många skolhus, jemnfårelsevis till sin folkmångd, 35 lårare och skolhus, eller nåra dubbelt antal skollårare och niodubbelt skolhus mot hvad det eger, för att uthårda en komparation med V. Sallerup. Vice pastor K. 0. Holmstedt i V. Sallerup, som i en till konsistorium i Lund nyligen insånd berättelse om solkundervisningen meddelat ofvannämnde sakförhållanden, säger slutligen, att örtjensten af folkskolevåsendets så lyckliga ordnande inom V. Sallerups pastorat hufvudsakligen tillhör, tvenne för allt godt och nyttigt, nilålskande mån, hr prosten G. Broome och hr grefve C. F. Diicker på Ellinge, hvilka begge för folkundervisningens befråmjande inom pastoratet begagnat allt det inflytande, ådla och fasta karaktärer måste ega på oförderfvade sinnen. — Detta år samma Broomå, som Fjellstedt och hans anhang åfslas att förkåttra och förklena! —Najaden afslutar en i n:o 107 påbörjad sårdeles intressant artikelseries med öfverskrift: -Sjöministerns ställning. Den år skrifven med talang och sakkånnedom och innehåller bland annat en rått fullståndig historik öfver hvad man å ena sidan hoppats och å andra sidan tillgjort under de senaste 10 åren för sjöförsvarets systematiska organiserande. — Bohusläns Tidning innehåller en artikel, undertecknad Joh. Paul Juringius och afhandlande Sveriges rått att med Danmark dela Öresundstullen. Man kan visserligen icke neka, att Sverige eger en sådan rått — förutsatt, nämnligen, att råtten till tull i Öresund kan bevisas vara någons; hvilket vi dock betvisla. Vi lemna hr Juringii åsigter hårvidlag i sitt vårde och meddela endast hans förslag att såkrast utverka åt Sverige erkånnandet af en annan, en obestridlig rått — råtten till tullfrihet i Öresund. Att danskarne imellertid, utan allt slags tvång, skulle vilja återstålla oss i detta råttstillstånd, eller blott för oss sjelfve, eller ens för våra kustfarare, skulle vilja medgifva tullfrihet, år ej tånkbart, då de nog hafva sig bekant den skada de hade under den tid vi genom tullfriheten kunde undersålja dem sjelfve, ty danska köpmån måste då som nu äfven erlågga tull i sundet, lika med alla andre nationers köpmän, som förde sina varor derigenom, och enår den fria kustfarten kunde leda till mycket underslef, genom transporter af icke svenska eller ej redan förtullade utlåndska varor. -Det för oss minst kostsamma tvångsmedlet — — —äq —H-———