Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1851, sida 3

Att de fromma barn han håller kära — skånker dem en oförgänglig lån. — Så tramstapplade jag till hans ära i din famn mia första aftonbön. — Tack, för du mig moderligen lårde tidigt vandra efter Herrans bud, i mitt spåda bröst den känslan rörde kårleken till menniskor och Gud.