44 41111011501 sin ti tid, föregifva sig sakna sådan, åro vål ie ke förfall, som domaren på grund af Rålteg.b:s 12 kap. 8 kan prösva vara af den vigt, att de gålla mäge. heklagligt år att just de medborgare, hvilka åtnjuta de största fördelarne uti samhållet, skola vara de minst benågne att fullgöra de pligter, hvilkas uppfyllande samhållet får sitt grnndlagsenliga bestånd, eger ovilkorlig råttighet att fordra af hvarje dess medlem, som vill åtnjuta dess beskydd; men ånnu beklagligare år, att domstolarne, af brist på förstånd eller vilja att uppråtthålla och befråmja grundlagens anseende, skola se genom fingren med de olagliga försöken att undandraga sig de medborgerliga skyldigheternes uppfyllande. Lika vål som jag kan tvingas mottaga nåmndemanseller kyrkorådsbestyret, lika gerna kan jag ålåggas att åtaga mig den ojemnförligt mer maktpåliggande och hedrande jurymannabefattningen, men i ett land der de styrande följa uti allt gå-på-sin-hals systemetinrotar sig så småningom hos de styrda lilkgiltighet får allt, och hvarje sann fosterlandsvån måste med sorg tillstå att uti vår samhällskropp finnes Åsome thing rottenfrån topp till tå. Man bör icke vånta att få se statsråderna en corps lemna sina platser. Det kan också vara lika godt; ty hvilka eftertrådarne ån blifva, så blir systemet detsamma. Derföre borgar 4 Reg.-form., som lagt ett hålleberg till grundval får allenastyrandet, och reaktionen, hvars blodfårgade, menediska fanor svaja högt öfver Europas ännu någon tid förtrampade folk, — med mycket mera, som hår icke får nåmnas. Imellertid skola åtskillige af (de s. k.) rådgifvarne troppa af, men en och en i sender, ty eljest finge detta afdankande utseende utaf att vara en systemförändring, hvilket vore i högsta grad ologiskt. Statsrådet Gunther år den förste, som går i lugnet — d. v. s. uti högsta domstolen. Det sker snart. Herr von Hohenhausen bryr sig ej om att gå bort för några misstroendevota, utan våntar helt trankilt till dess han nästa är syller 65 år, då han, såsom i 4 års tid innehafvare af sitt nuvarande embete, tar pension af staten såsom statsråd. Det nu lediga presidentskapet uti statskontoret, erbjuder. en angenåm retrått, ett behagligt ryggstöd för den som tröttnat att sitta på den kullriga taburetten. Det statsrådet Wallenstån afsekterar denna plats, och man fruktar att han. tar den; fruktar — emedan hr Wallenstn år konseljens vålbehösliga försattningslexikon; som mer ån en gång förekommit att den rådande tafattheten och bristen på embetsmanna-routin fått åstadkomma allt för mycken skam och skada. Eklesiastikministern Paulus Genberg har så biskop i Calmar; men får ej tilltråda lånen förr ån den 1 Maj 1853. res de rika löneinkomsterne af den rike biskop af Kullbergs dotter. låter som om I rangerat att han i nåsta vecka utnåmnes till I Till dess uppbåI Om esterträdarne talas föga, i synnerhet till