Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1851, sida 1

trädde hr Wern, understödd af hrr Mörnstein, Surdler, I Lindström, Boseus, Wedberg, Indebetou, Ringman, Berger, Cassel, Palander, Collån, Schwan, Bergman, Björck, Sundblad och Pettersson. Hrr Ekholm och Winge talade för återremiss; hr Brinck gillade betänkandet, hvad angick sjelfva hufvudprincipen, men ville hafva åtskilliga förändringar i detaljbestämmelserna. Hr Lagergren talade äfven för bifall, dock under vissa vilkor. Sedan med 33 röster mot 5 blifvit beslutadt att kontrapropositionen skulle lyda på återremiss (icke på afslag) antogs utlåtandet med 28 röster mot 16, dock med den af hr Lagergren föreslagna förändring. En mängd ledamöser reserverade sig. Bondeståndet. Matts Pehrsson från Stockholms län afgaf till protokollet ett anförande, hvari klagades öfver det kongl. svaret på bondeståndets begäran att sjelft få välja sin sekreterare, hvarvid Ruthberg erinrade att ulla yttranden om ifrågavarande sak nu tjenade till intet. — Derefter företogs behandlingen afjernvägsfrågan, beträffande hvilken en långvarig diskussion uppstod. En mängd skriftliga anföranden, dels för och dels emot densamma upplästes. Afslag å utlåtandet yrkades af Jöns Månsson, Nils Svensson, Efraim Larsson, Ola Persson, Johannes Nilsson, Gezelius, Erik Eriksson från Westerås län, Ola Johansson, Lars Olsson, Strindlund, Medin, Petter Claesson, Östman, Rutberg, Henrik Andersson, David Andersson, m. fl., de fleste med åberopande af friherre Palmstjernas reservation. Anders Andersson fr. Skaraborgs län och vice talman Zetterberg yrkade återremiss. För bifall åter talade Sahlström, Johan Johansson från Örebro län, Falk, Uhr, Pehr Hansson från Wermland, och Svartling från Östergöthland. Resultatet af diskussion blef afslag. Flere ledamöter reserverade sig. — Statsutskottets utl. n:o 339 bifölls, n:o 343 fick bero. Lagutskottets utl. n:o 59, ang. konventikelplakatet, godkändes. Riksståndens plena d. 28 Aug. s. m. Ridderskapet och Adeln fortsatte debatten öfver jernxägsfrågan. Första punkten bifölls med 76 röster mot 41; 2:dra, 3:dje och 4 punkterna blefvo äfvenledes bifallna. Vid 5:te punkten antogs grefve Lagerbjelkes förslag, hvari närmare bestämmes det skick, hvari banan och dess materiel, då den af staten öfvertages, bör befinnas. presteståndet hade en mycket orolig förmiddag. Saken var nemligen den, att det högvördiga ståndet aftonen förut begått ett misstag vid voteringen om jernvägsfrågan, i thy att voteringssedlarne utvisade 41 röstande, ehuru blott 40 deltagit i voteringen. Man skred nu till ny omröstning, hvilken utföll med 20 ja mot 19 nej; hvadan ståndet stadnade i sitt förra beslut. — Statsutsk:s bet. n:o 339 bifölls och n:o 343 lades till handlingarne. Af lagut-skottets bet. n:o 59, angående dels religionsfriheten, dels konventikelplakatets upphäfvande, godkändes den förra delen; men den senare afslogs. Doktor Säve och hof predikanten Hasselroth reserverade sig mot beslutet. Borgareståndet förehade lagutskottets bet. n:o 59 (om religionsfriheten). Den fösta punkten, som afstyrker hr Winges motion om upphäfvande af de 88 i kyrkolagen, hvilka binda landets befolkning vid en statskyrka, ansåg hr Björck böra med ogillande läggas till handlingarne. Det vore, yttrade talaren, alldeles falskt, att statskyrkan skyddat landet från vådor, som en obegränsad frihet medfört i andra länder. Svenska statskyrkan är försedd med den katholska kyrkans alla attributer, och skiljer sig från denna endast genom ett större hyckleri. Hrr Winge och Petre instämde. För godkännande af betänkandet talade i synnerhet hr Lagergren, som erinrade om, att vår kyrka ännu vore en ecclesia militans och sålunda i behof af skydd, samt ordade dessutom åtskilligt om fördelarne af trons enhet. Hr L. understöddes af hrr Ek, Ekholm och Gezelius. Diskussionen slöts med votering, som utföll med 21 ja mot 10 nej. Andra punkten, rörande upphäfvandet af konventikelpiakatet, afslogs med 29 röster mot 8; hvadan bem. plakat sålunda blef oförändradt bibehållet. Hrr Winge och Gustafsson reserverade sig. Statsutsk:s memorialer 343, 345 och 346 samt 350 biföllos. Bondeståndet biföll statsutsk:s memorial n:o 350, angående den upprättade nya riksstaten. Expeditonsutskottets skrifvelseförslager n:ris 198, 209, 210, 212 — 214 samt dito till 88 i riksdagsbeslutet blefvo äfvenledes bifallna. A FF—T— — —