Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 september 1851, sida 1

namn al handpen ngeråt en prinsessa, som, sörmåld med en rikt doterad furste, sjelf anses vara den rikaste furstinna i Europa; och, att detsamma, för att ännu mera öka sin popularitet, pålagt svenska nationen, oaktadt dess mest energiska protester, en ytterligare bevillning får i år af öfver 161,000 rdr samma mynt. Men för svenska allmånheten måste det åfven vara intressant att skåda resultaterna af dessa vår konungs nådiga hågkomster, och vi böra derför hår anteckna, att den kongl. civillistan från Sverige nu lyckligen uppnätt den vackra summan af I, 471, 260 rdr rgs, så att blott ett obetydligt sjät återstår till millionen i bko, och att vi sårskildt i år hafva den tillfredsstållan att till vårt konungahus utbetala 1,713,522 rdr rgs, medan Norge nu, likasom för flera år sedan, erlågger blott 387,500 rdr rgs. Således, då Sverige betalar till konungahuset fem sjettedelar, betalar Norge 4 t:del, fastån Norges folkmångd stiger till 3 ;:delar af Sveriges och dess statsinkomster till 2 3:delar af de svenska. Detta missförhållande blifver ånnu mera påtagligt, då man kommer ihåg att Norge skall vara ett sjelsståndigt rike, som, gudbevars, visst icke har Sverige att tacka för någonting och hvilket med all gewalt affekterar att i allt (som ingenting kostar!) stå i jemnbredd med Sverige! Vi hafva redan förut uttalat våra åsigter om grunden för hvarje fördelning af gemensamma bördor imellan tvånne nationer, som hvar för sig skola bilda ett sjelfståndigt helt. Vilja de åtnjuta lika råttigheter, måste de åfven dela skyldigheterna lika; i annat fall har den svagare trådt ur sin roll och öfvergått till ett provinciellt förhållande, den må pruta derimot huru mycket den ån behagar. Vi hafva åfven vid ett annat tillfålle (n:o 91 för den 22 April) visat att det icke, med någon rimlishet, år möjligt att taga folkmångden tin norm får civillistornes belopp eller vid jemnsörelser imellan dessa hufvudtitlar i olika lån der; men vi kunna likväl icke underlåta yrka att, når denna oriktiga beråkningsgrund begagnas — hvilket alltid sker med förkårlek af våra konservative, emedan de då undslippa att taga nationens fattigdom i betraktande — det då skall göras årligt och icke med vanstållda sifferuppgifter. Detta fel har likvål Posttidningen låtit komma sig till last i dess beryktade artikel -Upplysningar angående första hufvudtiteln, och då Sveriges och Norges bidrag till kongl. familjens underhåll derigenom blifvit framstållda i en oriktig dager, vilja vi hår med några få ord anmårka felaktigheterna. I den jemnförelsetablå ) öfver några af de europeiska staternes civillistor, som förekom mer i berörde artikel, uppgifver nåmnligen Posttidningen Sveriges folkmångd till 3,400, 000 inbyggare, men dess anslag till konungahuset blott till 761,000 rdr bko, hvarigenom (om dessa fördelas lika på alla) hvarje enskild ) Denna tablå hvimlar af betydande fel, hvilka icke bordt undgå Aftonbladet, då det satte sig ned att granska nåmnde artikel.