Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1851, sida 1

SM OO 199 RR VI unnvreHAUI 474 aunddnscet som det söker ikluda sig, framhålles i sin ratta aegarer men friherre Rehbinder sann denna reservation långsam. tråkig, idislande och Gud vet icke allt. Ståndet måtte hafva delat dessa hr friherrens tänkesätt då det antog utskottens betänkande, hvilket dock ordföranden i konstitutionsutskottet, grefve Lagerbjelke, visade vara rent af grundlagsvidrigt, emedan det äflades att hålla vid lif en fråga, som redan efter grundlagens uttryckliga bokstaf vore förfallen. För öfrigt uppträdde såsom ifriga försvarare af privatbanksintresset hrr Rosenblad, Nordenfeldt och grefve Gyldenstolpe, hvilken sednare tillochmed vågade påstå, att privatbankssedlarne ega dubbel valuta framför riksbankens. Med skäl fann friherre Stjernstedt detta yttrande af ordföranden för Rikets Ständers bankofullmäktige i hög grad förvånande, så mycket mera, som den valuta privatbankerna lemna för sina sedlar, består i riksbankens pappersmynt. Huru vid en finanskris dessa privatbankssedlar kunde gifva innehafvaren en dubbel garanti, ansåg talaren vara en hemlighet, som vore grefve Gyldenstolpe förbehållen. Lagsamt allm. besvärsoch ekonomiutsk:s bet. n:ris 27—30 biföllos. Presteståndet lät sig föredragas lagsamt allm. besvärsoch ekonomiutskottens bet. n:o 27, i anledning af väckta motioner om ändring i vissa bestämmelser af sattigvårdsstadgan. Bet. diskuterades punktvis och upptog hela tiden för plenum. De 3 första punkterna biföllos; den 4:de afslogs, äfvensom den 5:te, 6:te och 11:te; 7:de, 8:de, 9:nde och 10:nde punkterna dels biföllos, dels godkändes. Borgareståndet afslog den i expeditionsutskottets memorial n:o 12 gjorda inbjudning att förena sig med ridd. och adeln samt presteståndet i antagande af den af utskottet föreslagna redaktion till 8 i riksdagsbeslutet, rörande dechargefrågan. Deremot bifölls med 18 röster mot 16 den af samma utskott föreslagna voteringsproposition för frågors afgörande i förstärkt expeditionsutskott. Statsutsk:s memorialer n:ris 323 och 324 (se ofvan!) biföllos. Utan diskussion godkändes samma utskotts utl. n:0 327, ang. förvärfvande af jordeganderätt till de s. k. kyrkohemmanen i Halland, samt ett par andra af mindre vigt. N:ris 328—330 lades till handlingarne. Bankooch lagutskottens utl. n:o 2 (se ofvan!) föranleåde en synnerligen vidlyftig diskussion, hvars resultat, vunnet genom votering med 20 nej mot 17 ja, blef: att betänkandet afslogs. Atskilliga ledamöter reserverade sig. — Statsoch ekonomiutskottens bet. n:ris 28—30 biföllos. Derefter uppstod en både långvarig och mer än vanligt liflig diskussion öfver hr Petres förslag, att borgareoch bondestånden borde hos K. M:t anhålla om framläggande af en plan till en ändamålsenlig och mot landets tillgångar svarande organisation af land:försvaret. Resultatet af diskussionen blef att en kommitts, bestående af motionären sjelf jemte hrr Fjörck, Billström och Ekenman, skulle uppsätta en skrifvelse i ofvanbemälte syfte. Hr Lagergren protesterade. Ekonomiutsk:s förslag till underd. skrifvelse rörande skattlösen af gamla slussen vid Lilla Edet godkändes. Bondeståndet lät sig föredragas enskildta utskottets förslag till underd. skrifvelse, rörande skujtsningsbesväret och dermed sammanhang egande ämnen. Mot slutet af bem. skrifvelseförslag hette det på ett ställe: I händelse E. M:t, såsom Bondeståndet vågar hoppas, i nåder bifaller ofvanbem. dess underd. anhållan, kommer E. M:t att i den jordbrukande svenska allmogens bröst resa sig en minnesvård, varaktig som de höjder, öfver hvilka så många af våra kungsvägar gå, innehållsrikare än de vid dem uppförda milstenar, på hvilka blott prunka namnchiffer af framfarne regenter. Af skäl, till hvilka ref. en annan gång och på ett annat ställe torde återkomma, uppträdde Ola Månsson från Skåne mot denna punkt, den han ansåg mera pikande, än bönfallande och fick ett par andra af ståndets ledamöter att hålla med sig. För att icke förnya de uppträden, som några dagar förut egt rum, rörande ett annat enskildta utskottets skrifvelseförslag i beväringsfrågan, medgafs att den pikanta punkten finge utgå, hvarefter förslaget godkändes, och utsågs en deputation af en ledamot från hvarje afrikets provinser, att, under Strindlunds anförande, till K. M:t öfverlemna så väl ifrågavarande, som ett par andra underd. skrifvelser, rörande beväringsfrågan och salpetergärden. — Lagoch ekonomiutskottens förnyade utlåtande n:o 22, ang. ändring i kongl. förordningen af år 1827, rörande hemmansklyf