Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1851, sida 1

Den unga diplomaten. Novell af Edmund LobedanzEz. (Forts. fr. N:o 199.) IV. I Köpenhamn. — Gud, hvad du år förändrad! ropade hon; dina kinder hafva blifvit bruna, hela ditt ansigtsuttryck år föråndradt, allt år så beståmdt, och så manligt! — Verkligen, min ålskade moder? sade han med ett misstroget leende. — Din röst år också förändrad, du talar i en djupare ton, med mera kraft och eftertryck. kr Du skåmtar sade han, men modren hade dock rått. — Har ditt hjerta förblifvit detsamma? frågade modren efter en stund. — Ack, hvarom påminner du mig? Vet nu något om henne Clara? Lås, lås detta bref från henne, och såg sedan om du känner en ådlare, sållsyntare varelse! Han framtog en afskrift af Claras bref till Fredrik och råckte det till sin moder. Friherrinnan såg ånnu engång på honom med synbar modersstolthet och sade: Du år din egen herre, Harald; år det verkligen din fasta vilja och ditt beslut, så skall din tillkommande hustru hos mig finna samma moderskårlek, som jag kånner för dig, min son. Men, hur du talar! Det år som om en osynlig strång i ditt bröst ledsagade hvarje af dina ord med musikaliska toner!