Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1851, sida 1

yterne borde icke vara så anspräkslöse, att de satte sig emot sina resp. städers uppförande i en högre klass. Den genom uppflyttningen förorsakade högre bevillningen vore af föga betydenhet; men hvad man borde göra afseende på vore att artalet af representanter i borl gareståndet med hvarje riksdag minskades och att man 5Snart nog icke bade ett tillräckligt antal ledamöter till besättande af platserna i utskotten. I enlighet med desga talares yrkanden förklarade talmannen att betänkandet borde föredragas punktvis, hvilket ock skedde. UppI flyttningen af Malmö i första klassen bifölls. Deremot afslogs utskottets förslag i andra punkten, rörande städerna Westerviks, Christianstads, Carlshamns, Ystads och Jönköpings uppflyttande från tredje till andra klassen. Uppflyttning till tredje klassen beslöts för Halmstad, Helsingborg, Hernösand, Wenersborg och Sunds! vall, mot hvilket beslut desse städers representanter reserverade sig. I fjerde klassen uppflyttades, oaktadt protester af dessa städers representanter, Eskilstuna, Lidköping, Eksjö och Sölfvesborg. Hvad angick Ulricehamn, så ufslogs betänkandet i denna del, på begäran af hr Kjöllerström, understödd af hr Lagergren, enär en mängd kontingentborgare efter den nya handelsordningens införande derstädes uppsagt sitt burskap. Femte punkten, att städerna Östersund, Haparanda, Borgholm och Skelefteå icke skulle uppföras i någon klass, blef af ståndet bisallon. Slutligen fattades med 20 röster mot 12 det beslut, att den förändrade klassifikationen skulle hos K. M:t anmälas, med underdånig anhållan att densamma måtte af K. M:t stadfästas och till efterriättelse kungöras. Kontrapropositionen gick ut på, att endast anmälan skulle ega rum. Ur Petre tillkännagaf, att man i gårdagens talmanskonferens ansett riksdagen kunna slutas omkring den I:ste Sept., så vida ingen ny kongl. proposition dessförinnan ankommer. hondeständet biföll bankooch lagutskottens utl. n:o I angående förändring i lagstiftningen för privatbanker, äfvensom statsutskottets utl. n:ris 283, 286—288. Lagutskottets utl. n:o 40, hvari afstyrkes väckt motion om bördsrättens upphörande, blef af ståndet efter någon diskussion godkändt, äfvensom n:ris 41—43. Lagoch ekonomiutskottens i utl. n:o 4 föreslagna voteringsproposition, i anledning af olika beslut, rörande beskattningen af bränvinsapparater med ånga, blef af ståndet bifallen. . Expeditonsutskottets skrifvelseförslag n:o 136, ang. decharge åt statsrådets ledamöter för den tid, som granskningen af protokollerna omfattar, föranledde en långvarig och stundom ganska liflig diskussion. Bengt Gudmundsson, Sahlström, Uhr, Per Nilsson, Anders Andersson, m. fl. ville att skrifvelsen äfven skulle omförmäla bondeståndets särskildta omdöme öfver chefen för landtförsvarsdepartementet, hvilket å andra sidan bestreds af Rutberg, Strindlund och Olof Larsson, enär, enligt deras förmenande, alla anmärkningar förfallit genom två stånds beslut. Diskussionen beslöts med votering, hvilken, såsom förut numndt blifvit, utföll så, att förslaget med 67 röster mot 11 återremitterades på det att ofvanbemälte omdöme måtte i den varda intaget. II Riksståndens plena d. 8 Aug. e. . Ridderskapet och Adeln förehade till behandling lagutskottets betänkande N:o 40 ang. bördsrättens upphörande. Förslaget innehåller tvenne punkter: börds( rättens upphörande på landet och dess upphörande i stad. Hvad den första punkten betrafsade blef utskes I afstyrkande godkändt; 2 punkten afslogs med 34 röster mot 7. Frih. Toll väckte derefter motion om porträttering af nuvarande landtmarskalken såsom en billig gärd af I erkänsla hos Ridd. och A. för verkliggörandet af de stora förhoppningar, Ridd. och A. sastat vid hans exellens alltifrån riksdagens början. Motionen blef med acklamation bifallen. Presteståndet ogillade de voteringspropositioner, som konstitutionsutskottet i memorialet N:o 21 uppställt, ang. antagarde eller förkastande af de vid innevarande riksdag framlagda representationsförslag; men då de tre öfriga stånden godkändt nämnde propositioner ville ståndet icke undandraga sig att i voteringen deltaga. Af lagutskottets utl. N:o 40 bifölls första punkten; den andra afslogs. Samma utskotts utlåt. N:ris 41—43 biföllos. Några andra, mindre vigtiga, betänkanden dels biföllos, dels lades till handlingarne. horgareståndet afgjorde några betänkanden af mindre allmän vigt. Derefter föredrogos och biföllos: lag