Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1851, sida 1

QA — berg och Gumelius, prosten Almqvist och lektor Söderberg, som ansågo, att då grundlagen icke gör afseende på börd, utan endast på skicklighet och förtjenst, så borde förändringen antagas, emedan den vore föreslagen just i grundlagens anda. — De ändringar, som utskottet framlagt i utlåtande n:ris 12—17 antogos till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Lagutskottets förslag till ändring af en i kyrklagen beträffande vigsel blef äfven antagen. Vid ekonomiutskottets utlåtande n:o 120, angående upphörande af Öresundska tullen tillstyrkte biskop Heurlin en underd. skrifvelse, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hr Winges reservation. Statsutskottets utl. n:o 256 bifölls; de i n:o 281 framställda voteringspropositionnerna blefi vo af ståndet gillade. Borgareståndet godkände, med afslående af inbjudningarne de i statsutskottets utl. n:o 261 framställda I voteringspropositionerna, beträffande extra statsregleringen; äfvensom den i n:o 281 framlagda rörande utsockI ne frälsehemmans i Halland skyldighet att erlägga vakansafgift. Med 31 röster mot 8 beslöt ståndet, att en underd. skrifvelse skulle afgå, rörande en successiv indragning af Wermlands fältjägare-regemente, mot hvilket beslut hr Lagergren reserverade sig. Det af konstitutionsutskottet i n:o 11 afgifna förslag till förändrad lydelse af 39:de SÅ R. O. (se ofvan !), antogs utan diskussion till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Äfven mot detta beslut reserverade sig hr Lagergren. Derefter föredrogs ekonomiutskottets bet. n:o 120, hvari tillstyrkes en underdånig skrifvelse om sundska tullens upphörande, hvilket föranledde en mycket vidlyftig diskussion, under hvilken regeringens år 1848 följda politik dels klandrades, dels berömdes öfver höfvan. Den som skarpast uppträdde mot bem. politik var hr Schvan, som kallade den en studentpolitik och äfven gick illa åt skandinavismen. Han förundrade sig öfver, att ingen enda ledamot af borgareståndet vid 1848 års riksdag gjort någon erinran om Sundska tullen samt lofordade Götheborgs Handelstidning, såsom de nder nästan ensamt uttalat någon opinion i en för landet så ytterst vigtig fråga. Äfven hr Petrå beklagade, att publicitetens målsmän skyggat tillbaka för densamma. Hr Lagergren försvarade 1848 års politik, sökte bevisa att den varit god och att Sverige med heder uppträdt till en förtryckt grannes försvar, uppträdt på ett sätt, som denne aldrig bör glömma. Slutet af den långvariga diskussionen, som säkert en gång med blandade känslor skall läsas i borgareståndets protokoller, blef: att ståndet, med underkännande af utskottets förslag, antog det af hr Schvan framlagda projekt till en underdånig skrifvelse. Bondeståndet lät sig föredragas ekonomiutskottets bet. n:o 118, hvari afstyrkes väckta frågor om förändring i beräkn. af rikets mått, mål, vigt och mynt. Betänkandet föranledde en mycket långvarig öfverläggning, som då och då hade sina ganska muntra episoder. Bergström från stora Kopparbergs län och Medin från Kronobergs talade emot decimalsystemets införande, ett system, som de påstodo, att deras kommittenter aldrig skulle kunna lära sig att begripa, och hvilket blott skulle förorsaka kostnader och svårigheter. A andra sidan åter uppträdde för detsamma: Anders Eriksson från Elfsborgs län, David Andersson, f. talmannen Anders Eriksson, Pehr Nilsson, Henrik Andersson, Östman, Uhr, Anders Andersson, Sahlström, Matts Mattsson från Dalarne, m. fl. Genom anställd votering blef utlåtandet remitteradt med 54 röster mot 35. — N:o 119, om revision af k. förordningen, rörande mått, mål och vigt, samt af reglementet för spanmålsmätning blef af ståndet bifallet. Statsutskottets utlåtande n:o 247 återremitterades. N:o 255, hvari afstyrktes förhöjdt årligt arfvode åt expeditionssekreteraren Rickert. godkändes med 69 röster mot 14. Om Svenska Minervas redaktör, Askelöf, nu hade lefvat, skulle han utan tvifvel hafva anställt ganska begrundansvärda betraktelser öfver utgången af denna fråga just i bondeståndet. Ekonomiutskottets utlåtande n:o 121, angående skjutsningsbestyret, hvarom ej mindre än 24 motioner blifvit inom ståndet vid innevarande riksdag väckte, emottogs med mycket knot och ovilja; men bifölls på Strindlunds förslag med det vilkor, att entreprenadskjutslegan på landet skulle höjas till 28 sk. bko milen, hvarom inI bjudning till medstånden skulle utfärdas. Samma utskotts utl. n:o 120 om Sundska tullen, och