Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1851, sida 2

Article Image
SlTraåarne SIII 411900RAII 4atT 3411101I111 DTIIVG EIITÖ ledigade: detta retade blott presidenten ytterligare. Han tog dokumentet ur br Rouhers hånder och affårdade dem med hårda ord. Följande dagen skulle de få förnimma hans beslut. Senare på aftonen församlade sig ministrarne hos hr Faucher, hvarest de kommo öfverens om att vidblifva sitt en gång fattade beslut. Den 22 omkr. kl. 10 f. m. infunno sig alla ministrarne i Elyste och framhårdade i sin föresats att resignera. Presidenten åndrade sin roll och söll till bönboken. Når dock denna förödmjukelse ej eller ville hjelpa, förklarade presidenten att han i intet fall kunde antaga deras afskedsansåkan, enår nationalförsamlingens votum var mycket mer riktadt emot honom ån mot ministeren. Ninistrarne togo då sin ansökan tillbaka under det vilkor, att de af presidenten anförda bevekelsegrunder singe plats i monitören. bertill beqvämade sig presidenten. Hufvudorsaken, hvarföre L. Bonaparte icke velat skilja sig från L. Faucher och hans kolleger, förklaras hafva varit den, att tiden för en lösningsminister ännu icke år kommen. En åndring i systemet för det åndamålet att vinna de bristande rösterna till den lagliga revisionen kan först då med fördel intråda, når departementernas generalkonseljer i sina förestående möten afgifvit de väntade opinionsyttringarne och pålagt nationalförsamlingens majoritetsmedlemmar det moraliska tvånget att om tre månader i massa rösta för revisionen. Hvarje plötslig åndring i politiken skulle göra dessa opinionsyttringar afbråck. Men sedan dessa en gång kommit till stånd, kan det lått synas presidenten åndamålsenligt att genom några koncessioner, såsom enkanneligen en grundlig modifikation af vallagen af den 31 Maj, vinna de bristande rösterna till den lagliga 3:dels majoriteten. Dittills år det i hans intresse att låta allt förblifva vid det gamla. Nationalförsamlingens hemförlofvande, som år af mycken vigt för regeringen, kan endast derigenom komma till stånd. De demokratiska bladen yttra sin belåtenhet med ministerens förblifvande, enår derigenom republikens sak blott kan vinna. Le Constitutionel söker att undskylla ministrarnes förblifvande dermed, att den såger, att nationalförsamlingens tadelsvotum egentligen icke rörde ministeren, utan blott republikens president och några lokalauktoriteter. Detta votum kunde på sin höjd hafva slemma följder följder för de medlemmar af majoriteten, som röstat med bergpartiet. Det går icke nationalförsamlingen populärare och skadar icke det minsta Louis Bonapartes popularitet. Ordningspartiets antielyseiska blad åro icke tillfreds med ministrarnes förblifvande. De öfriga synas vara belåtne dermed, emedan derigenom en ministerkris undvikits. Revisionsdebatterna och deras resultat hafva icke frambragt något vidare intryck på befolkningen i Paris. Förståderna äro stolta öfver den seger, som republiken vunnit och ehuru arbetarne för närvarande lefva i temlinen knappa vilkor, till följe af bristen på arbete och lägre arbetslöner, så åro de likasullt vid godt mod och trösta sig med, att allt skall blifva båttre, når republiken, blir mera republikansk. — Regeringen har vågrat emottaga en del politiska flyktingar, som nyligen utjagats från San Marino, hvadan desse i Livorno inskeppat sig till England. Dolitiska flyktingar utvisas åfven alltjemt från Frankrike, och på senaste tiden drabbar detta öde i synnerhet arbetare. — Municipalrådet i Paris har anslagit 150,000 francs till en fest, som staden skall gifva för bestyrelsen för verldsexpositionen i London och de olika låndernas kommissarier, och till hvilken åfven Londons kommunalstyrelse och en mångd engelska notabiliteter inbjudits. — Nationalgardet i Chatellerault har upplösts för dess vid presidentens närvaro i denna stad slorda demonstrationer. —-Le Constitutionel. förordar accisens afskassande och talar åfven om nödvåndigheten af hårens och slottans sörminskning. Detta år en ny manöver för revisionen! — -LAssemblåe nationale yrkar, att majoritetens partier måste sörena sig om en kandidat till presidentskapet och genomdrifva hans val! 1110 UHf AM an sarmmangatt.

31 juli 1851, sida 2

Thumbnail