Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1851, sida 1

VV 11811 AaunOUn) 4 f-VAG Aunfronser sentationsfrågan, beslöts att ståndet, med åberopande af sin gemensamma tanka i anl. af n:o 7, antager den såsom sitt beslut och uppdrog åt utskottet att inkomma med voteringsproposition till frågans afgörande i förstärkt utskott. Åtskilliga skarpa anmärkningar mot utskottets sammanjemkningsförslag gjordes af flera ståndsledamöter. Äfven hr Brincks förslag fick från motsatta sidan uppbåra dylika. Hr Lagergren ansåg all agitation vara skadlig. Endast genom enighet, yttrade han, kan man närma sig målet; och derföre borde ståndet antaga utskottets förslag. Hr Petre åter fann agitation vara vida båttre, ån konstitutionell dödssömn, och hr Wern fann utskottets sammanjemkningsförslag af de tvenne första ståndens beslut vara vida såmre, ån det primitiva, genom de utstråckta rättigheter, som man i det förra gifvit åt den s. k. konstitutionsnåmnden Derefter förekom till behandling statsutskottets utlåtande n:o 221, ang. befrielse för utsocknefrålsehemmanen i Halland från skyldigheten att erlågga rotevakansafgift. Hårom uppstod en temligen långvarig diskussion, under hvilken hrr Lagergren och Norin yrkade bifall till utlåtandet samt uppråtthållande af det vid förra riksmötet i samma fråga fattade beslut; men hrr Petre, Gezelius, Wern och Halling förordade inkomstafdelningens förslag, som antagits af bondeståndet och hvilken nedsätter afgiften till hålften af det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman i lånet uppgår. Denna åsigt segrade vid anstålld votering med 16 röster mot 10. hondeståndet behandlade först ekonomiutskottets utlåtande n:o 114 (se ofvan!) Första punkten gaf anledning till en mångd anmårkningar, hvilkas slutresultat blef, att punkten afslogs. Andra mom. af betånkandet, i hvilken tillstyrkes förhöjda fordringar för vinnande af inträde i seminarierna, föranledde åfven en ganska vidlystig diskussion. De flesta af Skånes representanter, åfvensom Uhr och Petter Claesson yrkade bifall till densamma; men håremot opponerade sig med mycken vårma David Andersson, Svartling, Matts Persson, Medin, Strindlund, Nils Persson, m. sl., som funno de föreslagna betygen om ynglingens anlag för lårarekallet innefatta en alltför stor utstråckning af det andliga ståndets förmynderskap. En af opponenterne uttalade den åsigt, att betygets grund kunde tillochmed komma att bero af en tillfållig olikhet i åsigter mellan pastorn och seminariieleven, rörande tolkningen af ett stycke i katekesen, e. a. d. Punkten afslogs; 6 p. återremitterades, med beg ran att låseprof endast må aflåggas af dem, som blifvit uppförda på förslag till en ledigvarande folkskolelårarebefattning. De öfriga punkterna biföllos efter några korta anmärkningar. Riksständens plena d. 23 Juli f. m. Ridderskapet och adeln företog till behandling allmiänna besvärsoch ekonom.-utskottets betänkande n:o 121, angående skjuts-skyldigheten. 1:sta och 2:dra punkterna, i hvilka utskottet afstyrkt de af bondeståndet väckta motioner om befrielse för jordbruket från skjutsningsbestyret m. m.. godkändes. 3:dje punkten, om förhöjd skjutslega från 16 sk. till 20 sk. för milen, äfven på de ställen, der ej entreprenad eger rum, afslogs. 4:de punkten om förhöjning i skjutslegan för städerna till 28 sk., bifölls. 5:te, 7:de—10:de, samt 12:te—14:de punkterna blefvo äfvenledes bifallna. 11:te punkten afslogs. Samma utsk:s bet. n:o 122, i fråga om inskränkning af åen genom kgl. förordningen af d. 22:dre Dec. 1846 beviljade fribet att å landet idka handel, bifölls med någon redaktionsförändring, som gick ut på, att konungens besallningshafvande, efter sig företeende omständigheter, måtte kunna afslå eller bifalla gjorda ansökningar till idkande af landt-handel. Frih. Stedingk reserverade sig mot detta beslut, som han ansåg gå ut på att upprifva den kongl. förordningen. Prestestandet antog till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag det utaf konstitutionsutskottet framlagda förslag till sammanjemnkning af de begge första ståndens beslut i representationsfrågan. — Statsutsk:s utl. r:ris 230—237, 239 — 241, 243 och 244, samt 246—255, bisöllos. N:o 245, rörande anslag till en personel förhöjning i lönen åt bibliothekarien vid Linköpings gymnasium, återremitterades. N:o 255, hvari afstyrkes förhöjning i pensionen åt exped.-sekreteraren Richert, föranledde hos presterne, likasom hos adeln, åtskilliga meningsstrider, hvad hr R:s förtjenster beträsffade. Utl. godkändes. — —U— — I