Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1851, sida 1

Huru maktpåliggande och gagneligt d det statistiska vetandet år för hvarochen, torde kanske böra med några ord framhållas. Om vi hårvidlag låta författaren sjelf tala, så tro vi oss göra honom en tjenst och den låsande allmånheten ett nöje. Författaren böriar silt Förord med följande sanna reflexioner: Hvar och en, som med någon uppmårk somhet följt de inre samhållssrågornas utveckling och behandling under senare tider inom vårt eget fådernesland eller i andra lånder, har icke kunnat undgå inse, af hvilken vigt statistiska kunskaper varit och åro för en tillsredsställande lösning deraf, huru nödvåndigt det i dylika fall år att känna det ondas natur och orsaker, innan man skrider till detsammas afhjelpande, och huru endast en noggrann kånnedom af det faktiskt bestående kan anvisa vågen och medlen till ett framskridande samt derunder bevara för de vådligaste misstag. Men hvem har icke dervid tillika insett, att ålven den fullståndigaste kånnedom om det egna landets hjelpkållor och bestående förhållanden, i de flesta fall, då någon förbåttring skall genomföras, år alldeles otillråcklig? Vi nödgas erkänna att vi hafva oåndligen mycket att lära af andra nationers ersarenhet och institutioner, och att, utan mera vidsträckta statistiska kunskaper, vi icke en gång sörstå att rått uppfatta vårt eget fåderneslands fördelar och brister, ännu mindre att af de förra draga den nytta eller för de senare finna den hjelp eller ersättning. som förhållandena kunna erbjuda. -om således redan vid de inre samhällsfrågornas lösning ett mäktigt behof gör sig gållande af utvidgade statistiska kunskaper, huru mycket mindre kunna vi då umbåra desamma vid bedömandet af internationela förhållanden och vid beståmmandet af den ståndpunkt vårt fådernesland intager i förhållande till fråmmande makter; och huru oundgångliga blifva de icke i en tid, då en tåflingsstrid med fredliga, men derföre icke mindre fruktansvårda vapen, utan uppehåll fortgår emellan alla civiliserade nationer, i hvilken första vilkoret för seger ja, för att blott kunna intaga en vårdig plats i de tåflandes krets, år att kånna såvål motståndarnes som sin egen ståndpunkt och styrka. Det folk, som, utan uppmårksamhet på tidens kraf och den oimotståndliga naturlag, som icke tillåter något stillastående, ville tillsluta ögonen för fråmmande nationers sramsteg och utveckling. skulle snart sinna sig tillbakasatt och förbigånget, sina naturliga hjelpkållor helt och hållet eller till större delen obegagnade och vanvårdade, samt sin fordna lyckligare belågenhet, åfven om den varit den mest lysande, förbytt till armod och vanmakt. I en tid dessutom, då de absoluta styrelseformerna mer och mer gifva vika, och folken med passionerad ifver fordra en afgörande röst i sina vigtigaste angelågenheter, stegras behofvet af en grundlig politisk bildning — och en sådan måste husvudsakligast stödja sig på statistisk underbyggnad — till en be