Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1851, sida 1

karne ligga i dricksvattnets dåliga beskassenhet. Den aftager likaledes söderut i Westerbotten. I bergsoch skogstrakterne herrskar deremot en annan sjukdom, nemligen rheumatism i högra sidan, hvilken inbyggarne ådraga sig då de om hösttiden nödgas på långt aflågsna myrmarker inberga sitt hö, och derunder åro flera nåtter aflågsnade från sitt hem och tillbringa nåtterna i fuktiga och otåta utlador. Många blifva af denna sjukdom kråmplingar. Utefter kusten och i Angermanland möta skrofvel-sjukdomar, frossan mötes ock såsom intermitent feber, men blott på tvenne af stora sumpmarker omgifna stållen, der den reguliert hvarje år återkommer. Spetälakan har nu för tiden aftagit i Ångermanlands sloddal; i Medelpad och vid Ljungan år den deremot vanligare, och den sprider sig tillochmed inåt landet. Jemlland och Herjedalen höra till de friskaste provinser i Sverige. Frossan år der okänd, likaledes utslagssjukdomar och koppor. Deremot förekommer stundom rheu matism, som hår angriper ryggen, och hårleder sig från samma orsak, som i Norrbotten. Helsingland år spetålskan vanligare och sprider sig oftare långs floddalarne inåt landet. I denna och ofvanliggande kustprovinser tillochmed Angermanland sinnes väl frossan, men ej inhemsk, utan införd, med hemkommande båtsmån. I Gestrikland visar sig i Gefle frossan årligen höst och vår återkommande, och således för första gången såsom inhemsk. Hår förekommer ock en egen sjukdom, nemligen crulis på halsen, hvilken åfven sprider sig i Ualarne, der den når sin höjd, så att vid Fahlun hvar 30 person dermed år behåftad; hågre upp går den ej. Endemisk sjukdom i Orsa socken år bröstsjukdom till den grad att 1 af döda aslida i lungsot. Den torde härleda sig af innevånarnes stränga arbete med slip stenstillverkningar. Kring Siljan hårjar ofta Rddsoten grymt bland barn; på en söndag begrafdes öfver 100 lik i denna sjukdom, som förekommer hufvudsakligen i de byar, som ligga osundt och lågt. Detta år ock det enda stålle i Sverige, der denna sjukdom synes endemisk. I Westermanland, Nerike, Upland och Södermanland finnes ingen endemisk sjukdom. Likaledes i Wermland. Dahlsland har en egendomlig sjukdom, neml. Strypsjuka hos barn i sådana trakter som bestå af djupare dalar. Bohuslån har den af norrmånnen s. k. Radesygen, som egentligen finnes blott i 3:ne hårader, och af hvilken årligen 100 personer bemåktigas. Orsaken till denna svåra sjukdom år oviss, den torde dock kunna sökas i folkets dåliga kosthåll. I Westergöthland på den s. k. Falbygden år, såsom bekant, osnygghet i hög grad rådande, och med den också en osnygghetens sjukdom, neml. skabb; man tror der, att skabb hår till ett godt vålbefinnande och huslig trefnad; den skall nemligen mota alla andra sjukdomar och derföre år man nöjd med skabben. Öetergökkland år en frisk provins; i en enda socken, den egendomliga Wånga socken, hade 2:ne från tyska och norska krigen 1815 återkommande soldater medfårt en smittsam ögonsjukdom, som hastigt spred sig. D:r Hanssen i Norrköping, som såg det elän2 — —— in. att hegifva sir till bönrummet genom dan länndör