Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1851, sida 1

Sågas representera folket, hafva asgjordt förkastat detta förslag. Ur Lagerbjelke bibehåller i sitt förslag den olyckliga ståndsindelningen, ehuru han, åtminstone de jure, söker få sjelfskrifvenheten upphåfd såvål inom ridderskapet och adeln som ) inom presteståndet. Ledamöterna inom de fyra riksstånden skulle således utses genom val till ett antal af 75 i hvarje stånd. Följaktligen skulle hela riksförsamlingen bestå af I inalles 300 ledamöter. Stånden skulle förStärkas med vissa orepresenterade medborgare I (hufvudsakligen embetsmån) samt indelas på I följande sått: Hidd. och Adeln skulle bestå af 60 riksdagsmån för de å riddarhuset introducerade ätter samt 15 valde af de egare och fideikomiss-innehafvare al i mantal satt jord, hvilka till ofrålse stånd höra och på grund af kongl fullmakt innehafva eller förut innehaft tjenst å rikets stat. Presteståndet skulle bestå af 60 riksdagsmån bland prester, som i kyrkans tjenst ordinarie bestållning innehafva, samt 15 för de vid de offentliga låroverken anstållde lårare och tjenstemån, som för sina befattningar åtnjuta presterlig befordringsrått, lårare vid universiteterna och de ledamöter af Svenska, Vetenskapssamt Vitterhets-, Historieoch Antiqvitets-akademierna, hvilka icke på annan grund ega valrätt. Borgareståndet skulle utgöras af 75 riksdagsmån, valde af idkare utaf borgerlig näring, handel, sabrik, handtverk eller annat till borgerliga näringar råknadt yrke, egare och sideikommiss-innehafvare af hus eller tomt i stad eller köping, egare och sideikommiss-innehafvare af bergsbruk, samt magistratspersoner i ståderna, såvida nämnligen ingendera af dessa eger valrätt till ridd. och adeln eller presteståndet. Till Bondeståndet skulle allmogen vålja inom sig 75 hemmansegare, hvilka inom något af de uti valet deltagande hårader boende och besutne äro och ej till annat riksständ höra. Samma rått, som hemmansegaren, skulle ock tillerkånnas sideikommiss-innehafvare samt kronohemmansåboer med stadgad åborätt. Valen skulle förnyas till hvarje riksdag och rikets ständer, likasom nu, hvari 3:dje år sammantråda. Man behöfver icke veta stort mer om detta förslag, för att klarligen inse dess sörkastlighet. Redan nu erhålla, icke utan skål, adelsoch prestestånden namn af -embetsmannastånd:redan nu finner man, till folkets stora får fång, hos dessa embetsmannastånd en beståmd riktning åt byråkrati, en afgjord båjelse för korporationsintressen. Men hurudant skulle vål förhållandet blifva, om det lagerbjelkska förslaget blefve antaget, om de nuvarande embetsmannastånden icke blott bibehölles utan tillochmed förstärktes genom en utvald kohort af lofvande rekryter? Skulle icke folkets billiga Önskningar ännu mera djerft förhånas samt dess sanna fördelar och intressen ånnu mera skickligt och håndigt bortlekas? Utan tvifvel. l De orepresenterade, som skulle tillkomma — —V———— a:: — i ooo oo mo 11c 1