Toquevilles betänkande i revisionsfrågan. (Forts. o. slut fr. föreg. N.r.) Man föreställe sig nu folkets förskräckelse vid tanken derpå, att den stora plats, som regeringen intager hos oss, en dag skall stå tom. Måste man icke befara, att valmånnen under den allmånna fruktan, icke af enthusiasm för ett namn eller en man, utan af ångest för det obekanta, af rädsla för anarkien, skola förmås att, i strid med författningens bud, bibehålla den person i besittningen af den verkstållande makten, som nu innehar den? Detta revolutionåra resultat skall i högsta grad befråmjas genom det sått, hvarpå presidenten våljes. Ett stort folk, som år spridt öfver en vidsträckt yta, ett folk, hos hvilket den verkstållande maktens verkningskrets år nåstan obegrånsad, och hvars ende innehafvare våljes af alla medborgarne, som rösta omedelbart, utan att hafva något medel att förut inhemta upplysningar eller tråffa inbördes aftal; något sådant, mina herrar, har man såkerligen aldrig sett. Något liknande förefinnes i Amerika, men skillnaden år dock ofantlig. I Amerika år den direkta och allmånna -Am. CE(EE)!bu