Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1851, sida 1

——— ras åtande eller idisling kan lätt observeras af deras vanliga skötare. 9:o Gråsparfvarnes beteende kan på många stållen lått observeras, åfvensom 10:o De vilda sångfoglarnes tystnad eller låten under och efter förmörkelsen. 11:o Svalorna kunna åfven lått observeras, hvarvid skilnad bör göras mellan den stora, alldeles svarta ringsvalan (Cypselus apus), ladusvalan (Hirundo rustica), som år mörkröd under halsen och har lång sax i skärten, samt hussvalan (H. urbica) som år undertill alldeles hvit, och har kortare klufven stjärt. 12:o Kräkor, kajor o. d. plåga mot aftonen såtta sig skockvis, i vissa tråd, hvarvid de låta höra för tillfållet egna låten. Månne de vid förmörkelsen göra sammaledes eller annorlunda? 13:o Visa sig nattdjuren: ugglor, slädermöss, nattsjärilar? 14:o Visa sig myggen (Chironomi etc.) i svårm såsom om aftonen? 15:o Hura förhålla sig bien? 16:0 Huru torndyslarna?, som plåga i skymningen slyga omkring, men midt på dagen hålla sig mera på marken. 17:o Fortfsara dagsjärilarna att flyga under mörkret, kvilket märkes derpå, att de ses slyga strax vid ljusets återkomst. Den allmånna hvita kålsjäriln torde vara lättast att observera, såsom allmän vid alla kålland. 18:o Synas daggmaskarne krypa upp, såsom vanligt om sommaraftnarna? Flera andra dylika iakttagelser skulle kunna föreslås och en hvar kan lått sjelf göra sådana, som ej hår blifvit omnåmnda, ifall tillfålle dertill erbjuder sig; det år ej en gång möjligt att på förhand uppgifva alla som kunde vara af vårde att få gjorda; men sör att ej skada genom en förvillande vidlyftighet vilja vi stanna vid de redan uppgifna. I allmånhet kan anmårkas att flera af de omtalade fenomenen blifva föga mårkbara, ifall himmelen år mulen, hvilket alltså af hvarje observator, som derom lemnar beråttelse, bår uppgifvas. Med afseende på vexters förhållande under förmörkelsen anför sekreteraren, hr Wahlberg: -Våxterna lemna endast tillfålle till få iakttagelser med afseende på solförmörkelsen. Äfven hos dem bör man observera såväl det börjande och fullkomliga mörkrets inflytande, som det åter intrådande ljusets. Dessutom bör anmärkas, om våderleken straxt före, under och straxt efter förmörkelsen år klar, mulen eller regnig. Iakttagelser som förtjena göras åro: 1. Om våxter med blad, kånsliga för ljuset, hvilka mot aftonen åndra stållning, och på morgonen återtaga den, åfven visa dylikt förhållande vid förmörkelsens intrådande och upphörande. — Dessa arter tillhöra mest ärtvåxternas familj, t. ex.: Ärter, Bondbönor, Klöfver, Kärringtånder (Lotus), Lupiner, Robinier, Acacier. c., åfven Harsyra (Öxalis) m. fl. 2. Om våäxter, som öppna och sluta sina blommor på viss tid af dygnet, genom förmår kelsen åndra sitt vanliga förhållande eller icTk — F