Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1851, sida 2

ter som alla andra transatlantiska produkter, utförde från Nederländska hamnar, med någon annan differential-tull än den, som äir stadgad till förmån för egna kolonier, eller för direkt import derifrån. Detta sista vilkor fordrar kanhända ännu nägon förklaring. För att detsamma må blifva rätt uppfylldt, är det ej tillräckligt att den styrelse, som påstår sig motsvara detsamma, med gifver produkter från de Nederländska kolonierna samma vilkor, som andra dylika produkter, sådane som socker från Havanna eller kaffe från Brasilien, utan måste hon äfven medgifva alla transatlantiska produkter, så väl dem från Brasilien och Havanna, som dem från de Nederländska kolonierne, ifven då de utgå från upplagen i Nederländerna, samma införsels-rättigheter, som om de hade ankommit direkte från produktionsorten. Från detta vilkor medgifves undantag endast åt såldane stater, hvilka sjelfva besitta kolonier. Sådane stater kunna, utan att fela mot den fordrade reciprociteten, undantagsvis nedsitta afgifterne å produkter från sina egna kolonier; de kunna till och med alldeles upphäfva dem samt, med ett ord, gifva dessa produkter, i den händelse de anlände direkte från dess kolonier, större förmåner, in om de skulle hafva utgått från något annat lands upplag. Styrelsen har således blott att undersöka, huruvida den af en stat vidtagne lagstiftningen svarar mot de vilkor, Nederländska lagen utstakar. Således skall styrelsan invänta de reklamationer, som kunna blifva inlemnade af de styrelser, hvilka tro sig deraf hafva intresse, och ämnar vid granskningen af dessa reklamationer använda nödig skyndsamhet, för att åt alla de flaggor, hvilkas anspråk komma att anses gällande, kunna förskaffa ett så skyndsamt som möjligt åtnjutande af de fördelar, den nya lagen erbjuder. Rättigheten till lika behandling med den inhemska flaggan skall i alla afseenden göras gällande först från den dag, då fordringarne dertill godkännas genom ett kungligt påbud, De för vår export, fraktfart och handel menliga följder af tull-lindringarnes bibehållande, särskildt med hiinseende till Holland och dess kolonier, har jag i det föregående åskådliggjort. Jag öfvergår nu till frågan om denna undantags-lagstistnings inflytande på vår Sydoch Nord-Amerikanska handel och sjöfart samt på dessa våra näringar i allmänhet. På Brasilien, Buenos Ayres och IIavanna har vår rörelse varit högst betydlig, och utgjorde, enligt Kommerse-kollegii berättelse för år 1849, lästetalet af svenska handelsflottan, som besökt nämnde orter 20,777, hvaraf från Sverige ankommit med last 5,398 och dit återgått endast 4,122 läster. IIäraf synes obestridligt, att vår flaggas trafikerande i dessa farvatten utgjorts af omkring 4å 5-dubbelt så stort fraktidkande lästetal, som det, hvilket exporterat våra Varor eller med last hit återkommit. Man vill visserligen låta påskina, att våra till Brasilien destinerade fartyg af den Brasilianska frakthandeln blifvit delaktige derigenom, att de till Brasilien ankommit med sina rederiers bestämda ordres, att till Sverige med last återvända, så vida icke antagliga frakter funnos att tillgå. Undantagsvis kan detta vara förhållandet med ett eller annat fartyg, men sannerligen icke med flertalet; ty mycket skulle jag beklaga våra rederier, om det stora lästetal, som i barlast nödgats lemna Brasilien, för bristande antagliga fraktanbud, derifrän skulle hemkommit med Brasilianska produkter. I Det lästetal, som barlastadt lemnat Brasilien, uppgick nemligen år 1847 till 2,591 läster I 198492 9 108 4.2