ligen af socker och kafte, skett efter limiterade ordres, lemnar jag derhän. — Att vår export till denna plats icke motsvarat importen ådagalaägga lästetals-siffrorna, jemförda med beskaffenheten af våra export-artiklar: — men siffrorna visa äfven att vi, oaktadt Hollands fordna restrietiva lagstiftning, drifvit icke obetydlig rörelse på denna plats; och ingen lärer betvifla, att denna rörelse skall mångdubblas, så snart vi i alla afseenden komma i åtnjutande af samma företräden och stora fördelar, som nu äro Holländska fartygen förbehällne, med hvilka fartyg våra i allt kunna täfla, så vil med hänseende till primitiv byggnadskostnad, som godhet och rättvisligen vunnet allmänt förtroende. Hvad vi, i utbyte mot denna vidgade rörelse, åt Holland erbjuda och, om man så vill kalla det, uppoffra, är att icke med högre afgifter betunga de varor, som från Holländska hamnar eller i Holländska fartyg från andra orter till Sverige införas, än om dessa samma varor hit blifvit direkte importerade från hvilken verldsdel som helst. Denna uppoffring uppväges mångfaldigt af en ökad fraktfart, som ovilkorligen måste inträffa, samt den högst betydliga sysselsättning, stora utvidgning och vinst, skeppsbyggeriet i Sverige skall uppnå genom möjligheten att i Ilolland naturalisera våra fartyg. Holländska regeringen har af sitt hittills följda system, churu vida restrictivare än vårt, vunnit den dyrköpta erfarenhet, att restrictioner aldrig leda till det önskade målet; och förr eller sednare komma vi väl också till samma öfvertygelse. Men för att styrka hvad jag här ofvan anfört angående Holland, anser jag mig böra här införa utdrag ur cirkulärnoten af den 27 Augusti 1850, i öfversättning, hvilken note synes hafva förtjent att blifva rikets ständer meddelad i sammanhang med den Kongl. propositionen om tull-lindringarnes upphörande. Utdrag af Holländska regeringens circulairenote till dess utländska beskickningar, daterad Haag den 27 Aug. 1850. De navigations-lagar, hvilka blifvit antagne af Kamrarne och stadfästade af Hans Maj:t Konungen, soch hvilka komma att tillämpas för de Europeiska hamnarne den 15 nästkommande September, samt för hamnarne i konungariket Nederländernas kolonier den 1 Januari 1851, hafva åstadkommit en väsendtska handels-lagstiftningen, hvilket ända hittills varit gällande. Som denna förordning i synnerhet inverkar på det sätt, hvarpå fremmande fartyg hädanefter komma att blifva behandlade uti Nederländska hamnar, skall det måhända ej vara utan nytta, att förse eder med några detaljerade upplysningar, angående de fördelar, hvilka dessa nya lagförändringar i detta afseende lemna fremmande fartyg. Alltsedan den definitiva organisationen af konungarikets tull-lagstiftning år 1822 har den Nederländska flaggan fortfarande varit ställd under ett skydds-system. Detta skydd, ehuru i allmänhet ganska modereradt, var likväl icke utan ett visst inflytande, i synnerhet i afseende å voluminösa artiklar, sådane som säd, salt, socker, kol, bomull c. Under samma tid var äfven handeln med kolonierna nästan uteslutande förbehållen åt den inhemska flaggan, emedan densamma åtnjöt en fullkomlig tullfrihet i hemlandets hamnar, och en betydlig lindring i afgifterne uti kolonierne. Det är sannt, att genom åtskilliga handelstraktater flera fremmande flaggor blifvit likställda med den inhemska, men denna fördel har endast afsett den direkta sjöfarten mellan Nederländska hamnarne och de hamnar, med hvilkas stater traktater blifvit afslutade. Från de förordningar deremot, hvilka nistan uteslutande åt Nederländska fartyg bevarade förbindelsen mellan hemlandet och de mest betydande af dess besittningar, har aldrig det minsta undantag egt rum. Det är med detta system, SBM ingripit i landets tull-lagstiftning, till alla dess delar och inverkat lika väl å de afgifter, hvilka drabba sjelfva fartygen, som dem, hvilka talla på handelsvarorna, som de nya lagarne helt och hållet brutit. Utan att stanna vid något reciprocitetssystem, och med åsidosättande af hvarje provisorisk åtgärd, gå de att i princip afskaffa all hittills gällande skilnad emellan national-flaggan och frem2 fan läna ÖU( ham