Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1851, sida 1

den London mellan 2 och 300! Man har kalkulerat att i Storbritannien och Irland hvarje vecka sörsärdigas icke mindre ån 1,500 fortepianos, vid hvilken fabrikation för jemnan 15,000 arbetare af första klassen åro sysselsatta. Från Chili mårker man bland annat en guldklump af sällsynt storlek, samt en d:o al silfver, vårderad till 500. K. Vid genomgåendet af den tyska afdelningen såsta vi oss sör denna gång särskildt vid den mängd olika sorter vapen af utmärkt beskaffenhet, som från Tysklands olika stater blifvit till expositionen inlemnade. Gevår och båssor från Dusseldorf och Magdeburg intaga håraf bland de fråmsta rummen. Från Bayern år inskickad en magnifik bössa med ornamenter i gammaltysk stil; hela pipan år prydd med en serie graverade sramställningar af jagtens historia. börjande med den store jägaren Nimrod och slutande med uppsinningen af perkussionslåsen. Från Solingens herömda fabriker märker man bland annat ett ypperligt svård, bårande följande intressanta inskrift: Till hjelten från Komorn, general Georg Klapka, såsom ett tecken af högaktning och vånskap, från A. E. Hoeller. Solingen.Frankrike har äfven skickat ett stort sortiment af gevår. svård, bajonetter, m. m. Från de spanska fabrikerna förekomma, såsom redan vid en föregående vandring blifvit anmårkt, flera förträflliga prof af svärdsmideri. En klinga från Toledo år isynnerhet mårkvårdig. Skidan föreställer i förening med vårjfåstet en orm, fullkomligt hopböjd i en hel cirkel. Då svårdet stickes in i skidan, antager det villigt samma fason, men så fort det blottas, blir det ågonblickligt rakt som en vanlig vårja; det år alltså elastiskt som en urfjeder, men tillika nog starkt för att med framgång kunna sånkas i en fiendes bråst. Af ostindiska vapen betraktar man med sårskild nyfikenhet en liten kanon af det slag, hvarmed man i Indien brukar skjuta från ryggen af kameler. I afdelningen för Skandinavien har man egentligen icke annat att beskåda ån en del profver af olika sorter malm. De norska silfvermalmerna tyckas specielt intressera; likaså jernmalmerna från Dannemora, 2så berömda och skattade för det stål, som deraf produceras.Kobolt förekommer i de olika graderna af bearbetning, för öfrigt blystusser, kromjern, arbetadt jern af flera slag, m. m. I förbifarten anmårka vi i den belgiska aldelningen ett ganska pikant skulpturarbete, en grupp af Geefs; det år en ung qvinna med skålmsk min, som skår klorna af ett lejon. Inunder låser man, såsom förklaring, följande franska vers: -Amour, amour! quand tu nous tiens, On peut bien dire adieu prudence!Det hela år i sanning ytterst spirituellt, om ån icke i strångare mening uppfyllande den klassiska konstens fordringar.