Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1851, sida 1

intagas ej ULlav 40 QÅ ÅtHLIT, Deraknad enligt 01vå! Derester öfvergick ståndet till behandling af bevill. ningsutskottets utlåtande N:o 5 angående tullbevillningen. På grund af en preliminär diskussion, hvilken hufvudsakligen rörde sjelfva föredragningssåttet, beslöt ståndet med 27 råster mot 12 att vidblifva bestämmelserne i den nu gållande tulltaxan, med de fårzmdringar deri, som kunna komma att anses nödiga. Den grundsats att alla inoch utförselsförbud böra utbytas mot sådana tullsatser, som åt den inhemske varutillverkaren lemna behörigt skydd på samma gång, som de bereda möjlighet till loflig handel med alla varor — denna grundsats kunde det högv. ståndet ej gilla, utan beslöt det i sin öfversvinneliga vishet: att de förbud, som ännu qvarstå i vår nu gållande tulltara, skola oförändradt bibehållas. I denna sytning upptrådde såsom talare biskop Heurlin, lektor Wallman, prosten Arosenius och hofpredikanten Tegnär. I motsatt eller liberal anda talade professor Wahlberg, prostarne Hasselroth och Lindberg samt, markvärdigt nog, äfven komminister Beckman. Borgareståndet. En af hr Brinck våckt motion om en med 1,166 rdr 32 sk. förhöjd pension till expeditionssekreteraren Richert remitterades till statsuiskettet och understöddes af hrr Lagergren, Sundler, Bergman och Petrk. Tvenne andra af hr Brinck väckta motioner 1) om skrifvelse till K. M:t betråffande sörklaring af lagen angående aktiebolag samt att raserande af fåstningar måtte under fredstid hemstållas till Rikets Ständer innan i sådant hänseende påtänkta åtgårder bringas till verkstållighet, bordlades. Hr Petrå gjorde ståndet uppmärksamt derpå, att i talmanskonklaven ännu icke vidtagits någon åtgärd rörande ståndets beslut i dechargefrågan, samt att det vore af mycken vigt alt ej denna sak råkade i glömska. Derefter företogs granskningen af bevillningsutskottets betänkande N:o 5, angående tulltaxan, och varade diskussionen om blott dess första punkt i fulla 5 timmar. Mot utskottets deri uttalade frisinnade åsigter upptrådde, bland andra herrar, Indebetou, Almgren, Lagergren och Eklund. Frihandelns sak åter försvarades lifligt och med mycken lycka af hr Murn, som till ytterligare ådagalaggande af handelsbalansens otillförlitlighet upplåste ett utdrag ur Bastiatis skrifter och åberopade ett af hr Skogman afgifvet yttrande, att alla de inhemska nåringarne, som blifvit underkastade konkurrens med utlandet, gått framåt, och att intet enda exempel kan företes på någon skada, som uppkommit af förbudens borttagande. Hrr Halling, Wern, Brinck och Schwan instämde med hr Murånb. Herr Schwan erinrade bland annat, att England strångt vidhållit prohibitiv-systemet, ånda till dess det blifvit tvunget, att, för att ej gå under, antaga liberalare systemer; ty dess tullsörbud hade såsom en ovilkorlig följd medfört förbud till införsel af hfsförnådenheter, hvaraf åter hade bland arbetarne alstrats fattigdom till den grad, att fattigtaxan uppslukade 35 procent af egendomarnes behållna inkomst. Detta hade till följd att tullen å lifsmedel måste nedsåttas och deraf åter följde upphåfvandet af förbuden å sabrikater. Nå väl, mina motständare,, yttrade talaren slutligen, J sågen sjelfve att vi åro fattige och elåndige. Detta år dock prohibitivsystemets följder; ösfvergifven det! Vi kunna ju ej blifva uslare genom antagandet af ett liberalare sySstem, efter hvad man af edra anföranden kan sluta., — Hr Wera föreslog nu, i likhet med öfrige talare af samma mening, att ståndet måtte, med förkastan de af srih. Cederströms m. fl. motioner, öfvergå till pröfning af utskottets betankande. Detta förslag bi folls, hvarigenom ståndet vid anställa votering med 39 ja mot 11 nej öfvergick från första punkten till pröf ning af sjelfva taxans beståmmelser. Kontraproposition var hr Lagergrens förslag att den nu gållande tulltaxan skulle bibebållas, med öfverlaten rätt åt K. M:t att destämma upphåfvandet af de inforsel-fördud, hvilkas qvarstående strede mot landets nytta; men utförselsförbuden skulle förblifva sådana, som de år 1848 b-ståmdes. , Bondeståndet. Joban Johansson fr. Örebro lån och N. Strindlund afgåfvo motiverade reservationer emot det af ståndet vid förra plenum fattade beslut i represenationssrågan, i hvilka de påyrkade pröfning inom utskottet äfven af minoritetens åsigt beträssande det Lagerbjelkerska förslaget. — Derefter företogs till behandling bevillningsutskottets betänkande N:o 5, rörande tulltaran, hvarvid Strindlund, i öfverensstäm—