Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1851, sida 1

AV 11110TCS lich UV 12 DEN 1840 års beslut att frångå sjelfskrifvenheten äfven nu skulle vidbållas. Herr Printzensköld sade sig blott bestrida sjelfskrifvenhetens upphörande såsom grundlagsförändring. Friherre Sprengtporten ville ej afstå fr. sjelf skrifvenheten, hade ej deltagit i 1840 års riksdag och var alltså ej bunden af adelns då gifna löfte Friherre Stedingk uttryckte den önskan att ridd. och adeln skulle förblifva vid det, som 1840 lofvats. Hr Rosenblad höll före, att ett, af Sverges adel gifvit löfte ej vore likgiltigt och framställde, huruvida ståndet, äfven om dess förra uppoffringar icke alltid varit till nytta för fäderneslandet, nu, med åsidosättandet af sitt en gång gifna ord, kunde och borde vägra att göra en sådan; gillade 1840 års förslag och förkastade herr Printzenskölds. I ungefär samma anda talade grefve A. Gyldenstolpe, som ansåg icke någon representation vara möjlig så länge sjelfskrifvenheten qvarstode. Vid landtmarskalkens slutliga förfrågan om ståndet såsom dess gemensamma tanka ville antaga hvad herr Printzensköld föreslagit blef svaret Nej. — Nu kom ordningen till herr Carlheim Gyllenskölds förslag, af hvilket första punkten: att ridd. oeh adeln skall representera efter riddarhusordningen, med 60 röster mot 25 blef förkastadt efter en långvarig och ytterst långtrådig diskussion. Öfver dess andra punkt, som innehöll att ofrälse embetsoch tjenstemän med kongl. fullmakt, utan afseende derpå om de äro jordegare, skulle upptagas i representationen, uppstod äfven en liflig diskussion, hvilken slöts så, att den med 35 röster mot 18 blef förkastad. Plenum afslutades först kl. half 1 på morgonen. Presteståndet afslutade granskningen af konstitutionsutskottets representationsförslag. Vid 66 8, som angår den majoritet, som fordras för besluts fattande, beslöt ståndet att som sin gemensamma tanka vid 1 mom. uttrycka, att för de beslut, som i riksnämnden med Rikets Ständers rätt fattas, skola minst två tredjedelar af riksnämndens ledamöter vara närvarande. De öfriga 88 af R. O. lemnades utan anmärkning. 74 S R. F. borde blott bringas i öfverensstimmelse med 30 S R. O. Successions-och tryckfrihetslagarne lemnades utan anmärkning. Derefter statsutskottets utlåtande N:o 141, hvari tillstyrkes K. M:ts proposition angående ett lån för reglering af tomterna i den nedbrända delen af staden Lidköping. Utl. återremitterades. Ekonomiutskottets utl. N:o 95 godkändes, äfvensom samma utskotts utl. N:o 96, hvari tillstyrkes väckt motion om beredande af lättade kommunikationer mellan Gottland och öfriga Sverige. N:o 97 och 98 biföllos äfven; N:ris 99—101 lades till handlingarne. Den 31 Maj e. m. Ridderskapet och Adeln företog till granskning de återstående förslagen till gemensamma tankar i representationsfrågan. Den 3:dje punkten af hr Carlheim Gyllenskölds förslag, i hvilken denne påyrkat en sådan förändring af 14 8 i konst.-utsk:s R. O., att med de deri uppräknade blott borde förstås sådana, som i stad voro boende eller vunnit burskap, blef af ståndet afslagen. Deremot blef den 4, hvari tillstyrkes borttagandet af ordet allmoge i 15 8 R. O, bifallen med 36 röster mot 17. Derefter företogs till granskning grefve Björnstjernas förslag N:o 1, innehållande den bestämmelse att vid alla öfverläggningar inom ståndet ridderskapets och adelns sjelfskrifvenhet skulle bibebållas. En vidlyftig diskussion uppstod härom, hvilken slöts med votering, då förslaget med 35 röster mot 50 blef förkastadt. Grefve B:s förelag N:o 2: att ofrälse egare af micst 10 hemman i mantal satt jord skulle distriktvis inom sig välja riksdagsmän att inträda bland ridd. och adeln, blef äfvenledes afslaget. Samma öde rönte grefve Sparres förslag om jemkning af de olika ståndens medlemmars antal i riksnämnden, hvarigenom presternes skulle ökas och böndernes minskas. — Slutligen anställdes votering öfver ett af grefve Mörner uppgjordt förslag, att sådana personer,som ej till annat riksstånd höra och på grund af kgl. fullmakter innehafva embete eller pension, skola inom sig distriksvis välja riksdagsmän, som komma att tillhöra borgareståndet. Förslaget föll med 30 röster mot 13. Presteståndet godkände utan diskussion lagutskottets betankande N:o 25, i anledning af väckta motioner angående dels domstolarnes ombildning, dels hosrätternas utflyttniog, dels ock arbetssättet och råättegången vid sistnämnde domstolar. — Det förslag till förordning i afseende på fullföljden och bebandlingen af mål i bofrått, hvilket utskottet afgifvit, genomgicks ej punktvis, utan blef i klump antaget.