Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1851, sida 1

na. Menas dermed (och det år sannolikt) Archis pyramidalis och militaris, så har sörf. sett mycket falskt, ty den förra vexer endast på Gottland och Öland och alldeles icke i Skåne och den senare förekommer blott i Ostra Skånes kalktrakter, aldrig i vestra, hvarest Tomarp år belåget. Vidare såges att Cichorium vexte der på åkerrenarne. Denna, som först blommar i Augusti, (och detta var i Juni!) går i vestra Skåne mig vetterligen icke långre i norr ån till Helsingborg och finnes beståmdt icke i trakten kring Tomarp. Sid. 21 säger han, -att klockgrodorna mellan Tomarp och Helsingborg ringde sin vigilia i alla kårr. Hår har han vål icke sett, men åtminstone hört rasande. Klockgrodan tillhör utom Hven blott sydliga och sydöstliga Skåne och öfverallt blott slåcktals, såsom införd utifrån. Sannolikt har förf. aldrig hört någon klockgroda. Sid. 24 såges att Primula elatior och Holosteum umbellatum åro fremmande på svenska kontinenten. 1810 var den senare det visserligen, men fanns dock få år derefter af Fries, då den förra, bekant sedan Leches tid, vexer i stor mångd kring Öfvedskloster och den senare i hela strandtrakten från Stenshufvud till Ystad och i Adalarna vid Keflinge i vestra delen af provinsen, Då skånska slåtten var bevåxt med ekskog och hasselbuskar, såsom i 11—13 seklet, så var den förra vexten jemte många andra nu sållsyntare sannolikt temligen allmån. Sid. 30 berättar förs. huru resan från Helsingborg till Landskrona fortgeck (-gick 2) mellan lunder af bok och afvenbok. Återigen komplett synvilla. Vägtrakten mellan dessa ståder har i mannaminne varit ett fullkomligt skoglöst Slåttland (ehuru med en mångd höjder och backar), hvarest icke finnes ett enda tråd som ej år planteradt, utom en liten ekskog nåra Rå fisklåge, hvilken dock ligger ett stycke sifrån vågen. Lunderna af bok och afvenbok har han sannolikt sett från andra sidan sundet och under det han kilat öfver Glumslöfs backar, drömt sig resa söderut från -Helsenör(hvarföre ej Helsingör?), som han alltid behagar kalla det. Sid. 31 har förf. i en not uppråknat en hel del rariteter till och med för vår skånska flora, hvilka han vid ett skjutsombyte plockat vid -Glömslöf.(Glumslåf), neml. Circea, hvilken art nåmnes ej, men såkert år att ingen af dessa skogens invånare finnes på de torra backarna derstådes. Veronica montana. Åj-aj! denna art var icke bekant som svensk vext förrän långt senare, då Fries fann den i skogarna söder om Börringesjön och Ahnfelt i trakten af Ringsjön. I vestliga Skåne var det obekant att den ens fanns till, förrån jag fann den 1836 vid Kulla-Gunnarstorp och d:r Wetterqvist sedermera på S. Åsen. Numera anses den icke så sållsynt, men vexer blott i de tåtaste bokskogar, på fuktiga stållen. Schoenus ferrugineus, alven felaktigt, då den icke observerats i vestra Skåne närmare ån 4 mil från kusten. Om Eronymus och Daphne vext der, så ha de varit planterade. Alla de uppräknade skogsvexterna, Allium ursinum, Convallaria verlicillala, Polyhonum dumetorum, Thalictrum — Au —