— Han år en aktningsvård gubbe på 80 år, och som skulle dö, om vi jagade bort honom, sade Jacques Iaillefer. Han har endast tanke för två saker hår i verlden: kyrkan och kyrkogården; han år en fråmling för denna tidens stora tilldragelser; och såvida man icke störtar Gud sjelf, så år han lugn vid alla öfriga hvålfningar; han vet att allting på jorden år förgångligt, och år derför ödmjuk och undergifven; i sina predikningar såger han att konungarne och folken åro lika iuför Gud; emellertid predikar han trohet och lydnad. Vi få se huru han predikar på guillotinen. Medborgare, börja listan med adelsmannen och presten. Hr Meseray har förmodligen barn? En dotter, svarade Jacques Taillefer, en engel i dygd och skönhet. Margareta omfamnade sin far. — Jag misstror alla englar, sade Septembrisören. — Vi böra hafva medlidande med fröken de Meseray, återtog Jacques Taillefer: hon ålskar de fattige och gör mycket godt. — Det år bara af hyckleri, sade den mest sanatiske af klubbmånnen: hon hoppas att de fattiga skola bistå henne mot oss.