Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1851, sida 1

De under litt. C. af utskottet framlagda tillkännagilvanden lades äfven till handlingarne, på grund of den praxis, som vid söregriksdagar blifvit följd. Den 5:te punkten, som angick anmårkningen emot statsrådet och chefen för sinansdepartemertet, ang. behandlingen af frågan om Lappmarkens ecklesiastiksverks ä få : medel, rönte samma öde, men -med ogillande af den motivering, som utskottet uppställt.Borgareståndet sysselsatte sig till en början med statsutskottets utlåtande N:o 111. ang. beredande af sunda och åndamålsenliga boståder åt arbetarne i hufvudstaden, hvilket godkändes. — Derefter förekom samma utskotts utlåtande N:o 126, i anl. af K. M:ts skrifvelse angående beredande af tillfälle för ett antal industri-idkare och handtverkare att besöka industri-expositionen i London. Öfver detta utlåtande uppstod en särdeles vidlyftig diskussion, hvilken slöts dermed att utskottets betånkande, hvari tillstyrkes ett beviljande af 12,000 rdr bko för sagde åndamål, vid anstålld votering bifölls med knapp pluralitet, eller 23 röster mot 21, som voro för återremiss. För bifall till betånkandet talade hrr Bergman, Wern, Halling, Gråå. Boszus, Ekenman, Winge och Gezelius. — N:ris 123 —125 samt N:o 127 lades till handlingarne. Derefter företogs föredragning af bevillningsutskottets betånkande N:o 4, ang, grunderna för den blifvande allmänna bevillningen. Af detta betänkande medhunnos på s. m. 18 Ss, af hvilka de flesta biföllos och de öfrige återremitterades. — I ståndets eftermiddagsplenum fortsattes föredragningen af och diskussionen öfver bevillningsbetänkandet. 19—26 SS biföllos och i sammanhang med den 23, äfven 7 mom. af 145 NS, hvarigenom posthemman, som skjutsa mer ån 6 mil i veckan, befrias från erläggande af bevillning efter 23 FH, 27 och 28 gs återremitterades. S8 29—34 biföllos. Den 35, ang. bevillning å aktiebolag, föranledde en långvarig diskussion, hvilken skulle blifva alltför vidlyftig att hår, om ock blett i sammandrag, återgifna. Privatbanksinterresset fann många och ifriga försvarare. En af desse, hr Nordwall, ansåg tillochmed -Rikets Ständer böra freda sitt samvete för beskyllningen att hafva genom för hög beskattning vållat privatbankernas upphörande,x och erinrade om diskonternas sorgliga slut samt den villervalla det förorsakade. Vid anstålld votering bifölls 1 mom. med 21 röster mot 17; det andra blef med 19 röster mot 17 återremitteradt. — 36 tillochmed 41 8 godkändes. 22 S återremitterades med 20 nej mot 15 ja efter en långre diskussion. Bondeståndet, hvars plenum varade ånda till kl. 3 e. m., biföll efter en långre diskussion statsutskottets utlåtande N:o 110 ang. ersåttning från riksgåldskontoret af de genom statskontoret till ön S:t Barthelemys förvaltning utbetalta erforderliga medel. Derefter företogs och genomgicks första afdelningen af konstitutionsutskottets memorial N:o 6, eller det s. k. dechargebetänkandet. I afseende derå beslöt ståndet, att med gillande af de i öfriga punkter gjorda anmårkningar samt med föranledaude af den 3, 4 och 6, i underdånig skrifvelse anhålla, det K. M:t måtte i stöd af 107 regeringsformen ur sitt statsråd entlediga chefen för landtförsvarsdepartementet, hr von Hohenhausen. I ståndets eftermiddagsplenum yrkade Anders Andersson ansvar enl. grundlagen å Lysings hårad, som ej till riksdagen såndt någon representant. Frågan blef tills vidare bordlagd. — Derefter företogs sednare delen (litt. B.) af dechargebetånkandet, hvarvid, i anledning af första punkten, der utskottet föreslagit aflåtande af en underd. skrifvelse, rörande utarbetande af en författning, ang. beviljande af medborgarerått åt utländske mån, en vidlyftig diskussion uppstod öfver utskottets befogenhet att våcka så beskafrade förslag. Rutberg ansåg utskottet ej vara beråttigadt att så göra, hvilken åsigt delades af sekreteraren som i ett skriftligt anförande utvecklade skålen för densamma. Sahlström yrkade votering om, huruvida ståndet egde rått yttra sig öfver hvad utskottet föreslagit, hvilket både Rutberg, Strindlund och sekreteraren vägrade, af det skål, att frågan egentligen tillhörde ekonomiutskottet. Sedan efter någon diskussion talmannen förklarat sig icke kunna vägra proposition på bifall till hvad utskottet föreslagit, bifölls betänkandet i denna punkt, mot hvilket beslut sekreteraren reserverade sig. — Litt. C. blef på förut brukligt sått utan diskussion lagd till bandlingarne.