Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1851, sida 1

——— ———— kejssrens civillista till 9, 600, 000 thaler, hvilket år särdeles högt beråknadt, ty det innefattar allt hvad som in brutto utbetalas till kejserliga chatoulle-kassan, apanage-kassan och hofstaten, ehuru föga mer ån hålften deraf in netto ingår till kejserliga huset och dess hofhållning. Esfter tillförlitliga uppgifter voro utgifterne för kejsaren och dess hof: år 1791: 5.880,000 Rthr, 1802: 3,700,000 och 1804: 3.530,000 Rthaler. En af de nyaste uppgifter hårom innehåller r, i Svenskt mynt: 8,700,000 rdr bko. — För Preussen har samme för. uppg gifvit 8,801,000 tnaler, för hvilket P. T. bör hålla honom råkning; ty denna summa inbegriper hela anslaget till det kongl. husets s. k. ministerium i Preussen, och således icke blott hofvets underhåll, utan åfven förvaltningen af kronans domåner, skogar och jagtparker, hvilken medtager halfva beloppet af den anförda civillistan. Om H. T., som meddelat nämnde artikel ösonskenligen endast i åndamål att ådagalägga nödvändigheten af ett förnuftigt system i bevillningarne till I:sta hufvudtiteln, kunnat vänta att sörfåktarne af allt som för landet år sördersligt, skulle förbigå det våsendtliga i hans framstållning och endast göra några vanmäktiga försök att rida upp emot den meddelade tabellen, skulle den, ehuru sådant icke var af behofvet påkalladt, kunna uppstållas ånnu mera till stöd för H. T:s gjorda påståenden. Hvad Preussen betråffar, skulle vi t. ex. kunnat helt enkelt afdraga hela den andra afdelningen af anslaget för det kongl. husets ministerium, hvarigenom denna civillista blifvit mer ån hålften mindre. Schnitzler uppgifver åfven, i en jemförelse emellan några konungars civillistor, den Preussiska blott till 10 mill. francs, d. v. s. icke fullt 5 mill. rdr bko. Vid Frankrike hafva vi upptagit den gamla civillistan, men vi hade rått vål kunnat taga i beräkning den nuvarande civillistan åt presidenten, 1,200,000 francs, hvilket i procent af statsbudgeten för 1849 (1,519,905,016 francs) utgår blott 0,os eller ungefår på procent. En jemfårelse med det republikanska statsskicket synes aldrig böra förhålla våra monarkiska samhållen, och vi borde derföre kanske äfven hafva erinrat, huruledes den stora Nordamerikanska republikens statschef åtnöjer sig med 25,000 dollars (66,6663 rdr bko) eller 0,04 procent af statsinkomsterne. I sina förtvislade försök att undkomma den besvårande jemförelsen med fråmmande civillistorne, då statsinkomsterna tagas till beråkningsgrund, har P. T. åfven hittat på det förslaget, att från de utlåndske statsbudgeterne afdraga hvad de utgifva får sin statsskuld; men hvarföre då endast skuldråntan? hvarföre icke med lika skål flere andra utgifter, som icke åro gemensamma för alla stater? — Men orsaken, hvarföre detta icke kan ske, år den, att man hårigenom skulle komma in i en labyrinth af invecklade frågor, hvarutur det vore ganska svårt, om icke omöjligt, att nöjaktigt utkomma; ty då en utgift år borta i en budget, återfinner man deremot vanligen en annan deruti, som i ett annat land saknas; och dertill kommer den högst vigtiga omståndigheten, att vissa statsutgifter åro eller hafva varit af synnerligen produktiv beskaffenhet och sålunda gifvit folket en förmåga att båra större utgifter, som i andra stater