Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1851, sida 1

——— —55666— till exempel, kostnaden för sängelsebyggnader och fångforsling, hvilken inbegripes i den Svenska budgeten, men icke i den Engelska. — Hvart kommer hon då med sin invåndning, att vi vid dylika jemsörelser skulle i Svenska buageten upptaga ålven dylika prestationer? — Skulle vi på detta sått höja hvarje stats budget, så komme vi kanske tillbaka till samma proportioner eller möjligtvis till sådane, som sör P. IT. vore ånnu mindre behagliga ån de af H. T. anförda, ty, ehuru Svenska nationen redan år så högt beskattad, som det i dess stållning rimligen låter sig göra, skulle det visserligen kunna hånda, att de extra bördorne i vissa rikare lånder likvål åro till siffran — åfven i proportion till budgeten — högre ån de Svenska, utan att likvål befolkningen derigenom lider lika mycket som den sednare. Deremot skulle med något, åtminstone skenbart skål kunna anmårkas emot H. T:s uppgift angående de Svenska statsinkomsterne, att — såsom Aftonbladet erinrat — icke deribland blifvit inberåknade de medel, som från riksgåldskontoret ingå till statsverket. Likvål bör hårvid observeras, att dessa medel (hvilka för dfrigt icke åro så betydliga, att de i denna fråga göra någon anmårkningsvård föråndring) endast åro en statsbristsumma, såsom den ock benämnes uti den i dessa dagar af statsutskottet sramlagda, nya statsregleringen, hvarsöre densamma rätteligen endast då kan och bör i vår statsbudget inberåknas, om vi uti de fråmmande inkomstbudgeterne åfven intaga dylika syllnadssummor, såsom t. ex. i Frankrike centimes additignels o. 8. v., hvilka dock i nåmnde tabell icke äro inbegripna. Dessutom har H. T. blifvit föranledd att utelemna riksgåldskontorets bidrag åfven af den omståndigheten, att statsverkets inkomster allena voro och åro ossiciellt kända för 1849 — det år, som H. T. äberopat. — Men, för att visa, huru föga detta tillågg förmår nedsåtta vår civillista till samma proportion, som i andra stater, så låtom oss inberåkna dessa medel bland våra statsinkomster. De officiella uppgifterna derom blifva först i bårjan af nåsta år synliga, och för att kunna medtaga dem nu, måste vi således kalkylera deras belopp efter föregående år. Dessa fyllnadsmedel utgjorde, 1847: 1,325, 360 och 1848: 1,535,017 rdr. Medium deraf år 1,430,188 rdr, hvilket tillagdt statsverkets inkomster för 1849:10,596,380 rdr, utgör in summa 12,026,568 rdr, och om vi derefter utråkna civillistans proportion deremot, finna vi densamma uppgå till något öfver 8 procent, istället för, såsom H. T. upptagit, 9, s procent; men detta förstnåmnda procentbelopp år likväl, såsom läsaren behagade erinra sig af den tabell vi förut meddelat, thyvårr högst betydligt hågre, ån någon af de öfriga staterne betala; och detta fastån H. T. med ganska mycken liberalit (såsom straxt skall visas) för många af dessa stater upptagit de högsta uppgifter man derom åger, och icke, såsom han kunde (och, om hon velat handla efter P. T:s vanor, skulle) hafva gjort, efter de lägsta ). Så t. ex. har H. T. vid Ryssland uppgifvit ) Det torde vara bekant, att utgifterne till de kongl. civillistorne i vissa stater icke speciellt upptagas och i andra icke offentliggöras, hvarföre äfven en stor del