Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1851, sida 1

att den krigiska sinnesstämningen skulle så öfverhanden, att misstanke mot mig skulle uppstå sörmedelst mitt fredliga sinnelag, och att det derföre kunde blifva mig svårt, att slippa hit tillbaka: då vågar jag tillsvidare råda att så skyndsamt som möjligt anfalla Nordditmarsken, och det öfver Sönderhamme och Hemmingstedt rakt på Hejde. På denna väg innestär jag för, att ingen väntar sienden. Hår bugade han sig åter, sägande: jag utber mig, och hoppas den stora nåden måtte vedersaras mig att få herbergera de höga majeståterna i mitt hus i Hejde! Man tillnickade honom en vänligt ja, låt honom aflågsna sig och gaf nådig befallning till befråmjande af hans slygt. Konung Hans, som vid den nåra utsigten att snart få slut på kriget, hade blifvit något muntrare ståmd, kallade på Henrik Ranzau och sade till honom: -Min broder och jag hafva beståmt oss för att dröja hår ett par dagar för att afbida hvad intryck de första krigshåndelserna skola göra på de trotsiga Ditmarskarne. Imellertid vilja vi försöka att göra vistandet hår så angenämt som möjligt; och för den skul! önskade vi edra holsteinska damers nårvaro. Ett godt förråd af mat och dryck bår ej eller saknas.Ranzau smålog, bugade sig och gick. Nå